Insändare Regeringens kraftpaket debatteras i riksdagen idag och i media. Målsättningen att rädda företag från nedläggning och permitteringar av anställda är tveklöst en riktig åtgärd. Synpunkten att nya friska miljarder skall skötas på statens initiativ genom bankernas upplåning i Riksbanken kommer att belasta bankernas balanser. Det har en nackdel med bankernas balanser och viljan att trygga en rätt utveckling för aktieägarna. Tillskottet för stöd till företag motsvarar ett stöd som finansieras i första hand med banksystemets upplåning i Riksbanken. I förlängningen kommer det belopp som utbetalas för närvarande blir en framtida skuld för företaget.

Regeringens förslag verkar inte beakta att de mindre skuldsatta företagen är särskilt utsatta och med en svag förhandlingssituation mot bankerna. En ny skuldsättning utan någon statens friskrivning riskerar ett hot om nedläggning om företaget inte blir lönsamt. Det är särskilt servicesektorn och mindre företag med osäker framtid som drabbas av att regeringens kraftpaket inte räcker till att hindra en nedläggning med varsel av anställda. De flesta ekonomer varnar för att Sverige står inför en djup nedgång med ökad arbetslöshet.

Regeringen borde istället tagit ett beslut om ett kontantstöd till dessa utsatta företag. Intrycket blir att regeringspartiets förslag med stöd av bankers upphandling i Riksbanken inte avvägt förslagets alla nackdelar för den stora andelen av mindre företag i landet och mest riktar sig mot stora företag med många anställda.

Modellen med företagsstöd diskuteras idag i USA med ett beslut att utge en check på l0000 dollar generellt till varje företag. Denna linje som är enkel att följa och förstå borde även tagits av regeringen Socialdemokraterna. Att oppositionen anammat regeringens förslag med omvägen Riksbanken och bankerna kan kanske bero på att den amerikanska modellen med en check är en modell som varit okänd.

Den amerikanska presidenten offentliggjorde förslaget den 19 mars.