Zlatan Ibrahimovic är Sveriges sannolikt bästa fotbollsspelare genom tiderna - och garanterat en av de mest kända. Historien om den bollbegåvade pojken från Rosengård som slet till sig guldskor i fotbollens tjänst, är fascinerande och imponerande. Han har fått Guldbollen - som årets bäste svenske fotbollsspelare på herrsidan - tolv gånger och ligatitlar med fem olika klubbar i fyra länder.

Boken om Zlatan har fått många icke-läsande att åtminstone tugga sig igenom en bok. Bara förnamnet säger mer än många andra stjärnors för- och efternamn, Zlatan är Zlatan.

 

Karriären som fotbollsspelare går mot sitt slut. Ett nytt liv väntar, med det kapital, de inkomster och den stjärnglans som finns kvar. Han har redan cashat in på reklamjobb för bilar, spel och drycker. Men nyheten om att han köper in sig som delägare i allsvenska Hammarby fotboll – och inte den förening som han började sin resa mot proffslivet i, Malmö FF, är en bomb. En föreningsmoralisk bomb, med svenska ögon sett, där sådan anda rankas högt.

 

”Alla” är upprörda. De som gillar Malmö FF, de som gillar Hammarby – och alla som idealiserar föreningslivets lojala trotjänare. Men business är business. Zlatan Ibrahimovic har tjänat högvis med pengar och har investerat dessa i allehanda företag, branscher och verksamheter. Det är bra, modiga investerare med djupa fickor gör mycken nytta för många jobb. Alla riskkapitalister har inte tolv guldbollar med sig, men även Zlatans framtid går ut på att väga insats mot möjlig utdelning.

Att investera i Hammarby är dock, milt uttryckt, ett riskfyllt spel.