Myndigheternas verktyg behöver bli vassare för att kunna begränsa de extrema krafter som utgör ett hot mot samhället.  

En sådan fråga är hur pass mycket utrymme öppet antidemokratiska rörelser – nazister eller andra våldsbejakande extremister – ska kunna ta i vår vardag utan att möta skarpa motåtgärder. Ska denna extremism hanteras enligt samma risk- och hot-skalor som de krafter som hedrar och vill verka inom det demokratiska samhällets principer? En parlamentarisk utredning ska om ett år svara på frågan om det ska bli straffbart att ingå i en rasistisk organisation. 

I Finland har exempelvis Nordiska motståndsrörelsen, NMR, förbjudits. Det må låta enkelt, men noggranna gränsdragningar och bibehållen rättssäkerhet är demokratiska värden som också måste försvaras. Även för de grupperingar och åsikter som kan sägas vara ett aktivt hot mot vår vardag.

 

Det här går igen även i frågan om hur vi ska hantera individer som av säkerhetsskäl bör utvisas från landet, men som inte kan det på grund av att de riskerar omänsklig behandling i sina hemländer.  

I en debattartikel i DN varnar Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik för att det brådskar för regeringen att svara på hur samhällshotande individer som sökt sig till Sverige ska kunna stoppas på ett för andra säkrare sätt än i nuläget. 

Ribbenvik och verket vill se ändringar av utlänningslagen. Den som i asylbedömningen bedöms vara en säkerhetsrisk men som inte kan utvisas, den får i dag ofta ett tidsbegränsat tillfälligt uppehållstillstånd på ett år. Utan några särskilda inskränkningar. Ribbenvik uppger att det under fjolåret rörde sig om 122 individer, det högsta antalet hittills (DN 11/2). 

Ska de här 122 personerna kunna röra sig lika fritt som andra med tillfälliga uppehållstillstånd? Ska dessa 122 ha möjlighet att röra sig fritt inom hela Schengen-området – utan särskild koll och kontroll? Svaren ska rimligen vara nej. Migrationsöverdomstolen har dock konstaterat att lagen inte ger utrymme för att de här särskilda fallen ska hanteras i en särskild kategori, en form av väntelista för utvisning utan ett konkret tillfälligt uppehållstillstånd. Detta borde gå att ändra på. Den frågan landar i regeringens knä. 

 

Till detta ska läggas Säpo-chefen Klas Fribergs maningar om att lagen om särskild utlänningskontroll inte heller räcker till (SvD 13/1). Under 2019 konstaterades att sex enskilda islamister i Sverige utgjorde tydliga hot mot rikets säkerhet och därför skulle de utvisas. Dessa bedömdes vara centrala gestalter i landets jihadistiska miljöer. Men utvisningarna kunde inte genomföras, eftersom de sex riskerar omänsklig behandling i sina respektive hemländer. 

Så agerar en demokratisk rättsstat, den upprätthåller de värden som måste försvaras även i motvind. Men lagen borde kunna justeras för mer effektivt agera mot hotbilder, kontrollera och begränsa möjliga skadeverkningar. Den här frågan landar i regeringens knä. Säpo vill att lagen utvidgas till att omfatta även de som kan befaras göra sig skyldiga till terrorfinansiering eller terrorrekrytering.

 

Extremistiska antidemokratiska krafter är inget unikt för vår tid. Men våra formella möjligheter att hantera de hot som dessa krafter utgör sätts på hårda prov. Skyddet mot samhällshotande extremism behöver stärkas. Med bibehållen demokratisk värdighet.