Extremismen Àr vÄr tids stora gissel

VĂ„r samtid brottas med samhĂ€llshotande extremism – inhemsk sĂ„vĂ€l som invandrad. För att det öppna samhĂ€llet ska vinna den kampen behöver bland annat vissa lagar uppdateras.

Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik uppmanar regeringen, pÄ bilden justitieminister Morgan Johansson, att Àndra i utlÀnningslagen. Det Àr en av flera lagÀndringar som behövs i kampen mot samhÀllshotande extremism.

Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik uppmanar regeringen, pÄ bilden justitieminister Morgan Johansson, att Àndra i utlÀnningslagen. Det Àr en av flera lagÀndringar som behövs i kampen mot samhÀllshotande extremism.

Foto: Maja Suslin/TT

Ledare2020-02-12 05:35
Detta Àr en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets vÀrderingar.

Myndigheternas verktyg behöver bli vassare för att kunna begrĂ€nsa de extrema krafter som utgör ett hot mot samhĂ€llet.  

En sĂ„dan frĂ„ga Ă€r hur pass mycket utrymme öppet antidemokratiska rörelser – nazister eller andra vĂ„ldsbejakande extremister – ska kunna ta i vĂ„r vardag utan att möta skarpa motĂ„tgĂ€rder. Ska denna extremism hanteras enligt samma risk- och hot-skalor som de krafter som hedrar och vill verka inom det demokratiska samhĂ€llets principer? En parlamentarisk utredning ska om ett Ă„r svara pĂ„ frĂ„gan om det ska bli straffbart att ingĂ„ i en rasistisk organisation. 

I Finland har exempelvis Nordiska motstĂ„ndsrörelsen, NMR, förbjudits. Det mĂ„ lĂ„ta enkelt, men noggranna grĂ€nsdragningar och bibehĂ„llen rĂ€ttssĂ€kerhet Ă€r demokratiska vĂ€rden som ocksĂ„ mĂ„ste försvaras. Även för de grupperingar och Ă„sikter som kan sĂ€gas vara ett aktivt hot mot vĂ„r vardag.

Det hĂ€r gĂ„r igen Ă€ven i frĂ„gan om hur vi ska hantera individer som av sĂ€kerhetsskĂ€l bör utvisas frĂ„n landet, men som inte kan det pĂ„ grund av att de riskerar omĂ€nsklig behandling i sina hemlĂ€nder.  

I en debattartikel i DN varnar Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik för att det brĂ„dskar för regeringen att svara pĂ„ hur samhĂ€llshotande individer som sökt sig till Sverige ska kunna stoppas pĂ„ ett för andra sĂ€krare sĂ€tt Ă€n i nulĂ€get. 

Ribbenvik och verket vill se Ă€ndringar av utlĂ€nningslagen. Den som i asylbedömningen bedöms vara en sĂ€kerhetsrisk men som inte kan utvisas, den fĂ„r i dag ofta ett tidsbegrĂ€nsat tillfĂ€lligt uppehĂ„llstillstĂ„nd pĂ„ ett Ă„r. Utan nĂ„gra sĂ€rskilda inskrĂ€nkningar. Ribbenvik uppger att det under fjolĂ„ret rörde sig om 122 individer, det högsta antalet hittills (DN 11/2). 

Ska de hĂ€r 122 personerna kunna röra sig lika fritt som andra med tillfĂ€lliga uppehĂ„llstillstĂ„nd? Ska dessa 122 ha möjlighet att röra sig fritt inom hela Schengen-omrĂ„det – utan sĂ€rskild koll och kontroll? Svaren ska rimligen vara nej. Migrationsöverdomstolen har dock konstaterat att lagen inte ger utrymme för att de hĂ€r sĂ€rskilda fallen ska hanteras i en sĂ€rskild kategori, en form av vĂ€ntelista för utvisning utan ett konkret tillfĂ€lligt uppehĂ„llstillstĂ„nd. Detta borde gĂ„ att Ă€ndra pĂ„. Den frĂ„gan landar i regeringens knĂ€. 

Till detta ska lĂ€ggas SĂ€po-chefen Klas Fribergs maningar om att lagen om sĂ€rskild utlĂ€nningskontroll inte heller rĂ€cker till (SvD 13/1). Under 2019 konstaterades att sex enskilda islamister i Sverige utgjorde tydliga hot mot rikets sĂ€kerhet och dĂ€rför skulle de utvisas. Dessa bedömdes vara centrala gestalter i landets jihadistiska miljöer. Men utvisningarna kunde inte genomföras, eftersom de sex riskerar omĂ€nsklig behandling i sina respektive hemlĂ€nder. 

SÄ agerar en demokratisk rÀttsstat, den upprÀtthÄller de vÀrden som mÄste försvaras Àven i motvind. Men lagen borde kunna justeras för mer effektivt agera mot hotbilder, kontrollera och begrÀnsa möjliga skadeverkningar. Den hÀr frÄgan landar i regeringens knÀ. SÀpo vill att lagen utvidgas till att omfatta Àven de som kan befaras göra sig skyldiga till terrorfinansiering eller terrorrekrytering.

Extremistiska antidemokratiska krafter Àr inget unikt för vÄr tid. Men vÄra formella möjligheter att hantera de hot som dessa krafter utgör sÀtts pÄ hÄrda prov. Skyddet mot samhÀllshotande extremism behöver stÀrkas. Med bibehÄllen demokratisk vÀrdighet.