Myndigheternas verktyg behöver bli vassare för att kunna begrÀnsa de extrema krafter som utgör ett hot mot samhÀllet.
En sĂ„dan frĂ„ga Ă€r hur pass mycket utrymme öppet antidemokratiska rörelser â nazister eller andra vĂ„ldsbejakande extremister â ska kunna ta i vĂ„r vardag utan att möta skarpa motĂ„tgĂ€rder. Ska denna extremism hanteras enligt samma risk- och hot-skalor som de krafter som hedrar och vill verka inom det demokratiska samhĂ€llets principer? En parlamentarisk utredning ska om ett Ă„r svara pĂ„ frĂ„gan om det ska bli straffbart att ingĂ„ i en rasistisk organisation.
I Finland har exempelvis Nordiska motstĂ„ndsrörelsen, NMR, förbjudits. Det mĂ„ lĂ„ta enkelt, men noggranna grĂ€nsdragningar och bibehĂ„llen rĂ€ttssĂ€kerhet Ă€r demokratiska vĂ€rden som ocksĂ„ mĂ„ste försvaras. Ăven för de grupperingar och Ă„sikter som kan sĂ€gas vara ett aktivt hot mot vĂ„r vardag.
Det hÀr gÄr igen Àven i frÄgan om hur vi ska hantera individer som av sÀkerhetsskÀl bör utvisas frÄn landet, men som inte kan det pÄ grund av att de riskerar omÀnsklig behandling i sina hemlÀnder.
I en debattartikel i DN varnar Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik för att det brÄdskar för regeringen att svara pÄ hur samhÀllshotande individer som sökt sig till Sverige ska kunna stoppas pÄ ett för andra sÀkrare sÀtt Àn i nulÀget.
Ribbenvik och verket vill se Àndringar av utlÀnningslagen. Den som i asylbedömningen bedöms vara en sÀkerhetsrisk men som inte kan utvisas, den fÄr i dag ofta ett tidsbegrÀnsat tillfÀlligt uppehÄllstillstÄnd pÄ ett Är. Utan nÄgra sÀrskilda inskrÀnkningar. Ribbenvik uppger att det under fjolÄret rörde sig om 122 individer, det högsta antalet hittills (DN 11/2).
Ska de hĂ€r 122 personerna kunna röra sig lika fritt som andra med tillfĂ€lliga uppehĂ„llstillstĂ„nd? Ska dessa 122 ha möjlighet att röra sig fritt inom hela Schengen-omrĂ„det â utan sĂ€rskild koll och kontroll? Svaren ska rimligen vara nej. Migrationsöverdomstolen har dock konstaterat att lagen inte ger utrymme för att de hĂ€r sĂ€rskilda fallen ska hanteras i en sĂ€rskild kategori, en form av vĂ€ntelista för utvisning utan ett konkret tillfĂ€lligt uppehĂ„llstillstĂ„nd. Detta borde gĂ„ att Ă€ndra pĂ„. Den frĂ„gan landar i regeringens knĂ€.
Till detta ska lÀggas SÀpo-chefen Klas Fribergs maningar om att lagen om sÀrskild utlÀnningskontroll inte heller rÀcker till (SvD 13/1). Under 2019 konstaterades att sex enskilda islamister i Sverige utgjorde tydliga hot mot rikets sÀkerhet och dÀrför skulle de utvisas. Dessa bedömdes vara centrala gestalter i landets jihadistiska miljöer. Men utvisningarna kunde inte genomföras, eftersom de sex riskerar omÀnsklig behandling i sina respektive hemlÀnder.
SÄ agerar en demokratisk rÀttsstat, den upprÀtthÄller de vÀrden som mÄste försvaras Àven i motvind. Men lagen borde kunna justeras för mer effektivt agera mot hotbilder, kontrollera och begrÀnsa möjliga skadeverkningar. Den hÀr frÄgan landar i regeringens knÀ. SÀpo vill att lagen utvidgas till att omfatta Àven de som kan befaras göra sig skyldiga till terrorfinansiering eller terrorrekrytering.
Extremistiska antidemokratiska krafter Àr inget unikt för vÄr tid. Men vÄra formella möjligheter att hantera de hot som dessa krafter utgör sÀtts pÄ hÄrda prov. Skyddet mot samhÀllshotande extremism behöver stÀrkas. Med bibehÄllen demokratisk vÀrdighet.