Regeringen, med Centerpartiets och Liberalernas uppbackning, valde att gå kritiken från Moderaterna och Kristdemokraterna till mötes. Då fick Vänsterpartiet – som myntat uttrycket kaosreform - att dra tillbaka sin begäran om misstroendeomröstning mot arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S). Hon sitter därmed kvar.
Att en opposition känner sig manad att avsätta sittande regering om möjligheten uppstår, är rimligt. Varje läge har i sin tur faktiska omständigheter. Förändras dessa rinner tillfället ut i sanden. Även om sakskälet var missriktat, som den här gången.
Regeringen gav i går besked om att förändringarna av Arbetsförmedlingen ska ett ta ett år extra att leverera. Då försvann också underlaget för den kritik som Moderaterna och Kristdemokraterna hade angett som skäl för att stödja Vänsterns krav på misstroende. Både M och KD har ju också som mål att förändra Arbetsförmedlingen - och vikarierande Centerledaren Anders W Jonsson tackade de tidigare Allianskollegorna för den strategiska öppning som de lämnade för att undvika en misstroendeomröstning.
Om maktpositionerna hade varit omvända hade säkert tongångarna också varit det. Hade Socialdemokraterna inte suttit i regering, då hade partiet garanterat överträffat Vänsterpartiets plakat om "kaosreformering" med ett än mer upphetsat språkbruk.Taktiska behov färgar ack så lätt verklighetsbeskrivningarna. Nu fick S i stället försvara reformen, ett pris för att få makten.
Det är ett mindre bakslag för januariavtalet att AF-reformen fördröjs, inte mer. Hellre genomarbetat än framstressat gäller även i detta. Den nyligen utsedda generaldirektören Maria Mindhammar för AF får nu större utrymme att leverera det som regeringen, Centerpartiet och Liberalerna nyligen har lagt till som krav. Att återta närvaron på ett flertal orter som hennes företrädare valde att överge.
Beskedet om att reformen inte ska bygga på Lagen om valfrihet (LOV) är mer komplicerat. Detta illusteras av en debattartikel i Dagens industri, där fyra av Arbetsförmedlingens tyngsta fristående aktörer påpekar att grunderna för ett väl fungerande LOV-baserat system redan finns, i form av tjänsten Stöd och matchning som varit i gång sedan 2014. Representanterna för Arcus, Arbetslivsresurs, Irisgruppen och Montico menar att det i ett LOV-system är "fullt möjligt att utforma kvalificerings- och etableringskrav som stänger ute oseriösa aktörer, till exempel genom krav på ekonomisk stabilitet, skötsamhet och kompetens. Arbetsförmedlingen kan också utesluta aktörer med dåliga resultat.” Plus att valfriheten garanteras. Måhända har de fyra partierna bakom januariavtalet nu stängt lite för mycket av sin verktygslåda bara för att neutralisera hotet om misstroende?
Alternativet till LOV är att använda Lagen om offentlig upphandling, LOU. Bra upphandling kan leverera mycken kostnadseffektiv verksamhet för offentliga medel. Men LOU innebär också risker, exempelvis för långa överprövningsprocesser och för priskonkurrens som dränerar kvalitetsfokus.
Nåväl, låt oss först se hur planerna och upplägget ser ut, dit hade vi ju inte ens kommit innan den här stormen bröt ut. I grund och botten var det en dålig idé att driva den här frågan till ett misstroendevotum. Det hade skapat mer kaos än motiverat. Det är därför bra att partierna som nappade på kaosbetet hade tid och tankekraft kvar att lugna ned sig.