I måndags presenterade Stockholm International Peace Research Institute (Sipri) sin årliga rapport om den globala vapenproduktionen. Rapporten visar på att Kina numera är världens näst största vapenproducent. Tidigare har det på grund av bristande insyn varit alltför svårt att få tydliga siffror på Kinas vapenproduktion, vilket gjort att Kina tidigare inte har platsat på listan. Genom finansiell information från fyra kinesiska vapenföretag – AVIC, NORINCO, CSGC and CETC – har Sipri lyckats sammanställa den historiska datan.
Sipris siffror bygger på finansiell information från vapenbolagens verksamhet som kretsar kring konventionell vapenproduktion inom flygsektorn, elektronik samt landbaserade vapensystem. Det är dock till följd av sträng sekretess ännu höjt i dunkel i vilken omfattning som den kinesiska vapenindustrin sysslar med kärnvapen. Det är ingen hemlighet att Kina är en kärnvapenmakt, men informationen är knapphändig om i vilken omfattning kärnvapen tillverkas i landet (SVT 27/1). Det som däremot är tydligt är att 95 procent av den konventionella vapenproduktionen är inhemsk, vilket kan säga en hel del om Kinas utrikespolitiska mål.
Kina har på allvar växlat upp sin vapenproduktion och därmed även sina globala ambitioner. Det faktum att nästan all vapenproduktion sker rätt in i det egna militära komplexet visar på en tydlig ambition om att växa som en regional och global stormakt. Kina har visat på en utmanande förmåga att producera vapenmateriel, specifikt inom flygsektorn. Trots att Kina fortfarande har en lång väg kvar för att kunna konkurrera med USA om förstaplatsen bör detta få varningsklockorna att ringa i väst.
2018 var Kina den stat som spenderade näst mest i världen – 250 miljarder dollar – på sin militär, enligt Sipri. Samtidigt som den kinesiska, militära förmågan ökat har den kinesiska utrikespolitiken blivit mer aggressiv mot exempelvis Hongkong och Taiwan, såväl som mot alla västliga demokratier som har motsatt sig Kinas allt hårdare retorik. Den som står upp emot Kinas antidemokratiska idéer kan förvänta sig ett pärlband av påtryckningsförsök från regimens propagandamaskineri. Ingen slipper undan den kinesiska regimens försök att öka sitt demokratifientliga inflytande över den fria världen. En stärkt militär förmåga – i form av både ökad vapenproduktion och militärbudgetering – är en av alla aktiva åtgärder för att garantera ett ökat inflytande.
Kina kommer att på allvar utmana den internationella rättsordningen som vi i väst känner den. Den kinesiska militära förmågan går hand i hand med viljan om att rita om på den internationella arenan – och det kommer på bekostnad av mänskliga rättigheter, demokrati och frihandel. Det kommande årtiondet kommer att lägga grunden för Kinas inflytande under resten av århundradet. USA:s och EU:s motdrag under 20-talet kommer avgöra framtiden för den liberala världsordning som vi har skapat under de senaste 30 åren. Det är dags att Europa och USA tänker om och tänker nytt i hur vi ska hantera Kinas ambition att bryta ner det som västvärlden kämpat så länge för att bygga upp.