Svenskt Näringslivs rankning av kommuners företagsklimat är behaglig läsning för kommunledningarna i Trosa och Gnesta. Det är befolkningsmässigt små kommuner som idogt har verkat för att förbättra de punkter som mätningen omfattar. För kommunledningen i Nyköping är läsningen allt annat än bekväm. Enligt rankningen är Nyköping nu svagare på företagsklimat än vad Eskilstuna, Oxelösund och Flen är.
Mätningen bygger på en kombination av fakta och på uppfattningar från de lokala företagare som har tagit sig tiden att svara på Svenskt Näringslivs frågor. Från forskarhåll har man, däribland den här tidningens fristående krönikör Gissur Erlingsson som är verksam vid Linköpings universitet, återkommande varnat för att dra ett tjockt likhetstecken mellan mätningen och allt som kan utgöra ett gott företagsklimat. Resultaten är främst ett uttryck för hur företagarna ser på kommunens verksamhet och förutsättningarna att lokalt driva företag.
Därför är det ingen slump att arbete för bättre näringslivsklimat ingår i stort sett samtliga budgetalternativ i Nyköpings kommun för 2020. Behovet finns där. Ett Nyköping som växer med sina företag, för fler jobb och ökad handel är bättre än ett som krymper. För bara någon månad sedan hölls Den stora mötesdagen, där kommunala tjänstemän och lokala företagare träffades för att förbätrra förståelsen för varandras roller. Att förändra sitt sätt att arbeta är att försöka bli bättre. Relationerna till företagen från det offentligas sida är en bärande komponent.
Trosa kommun ligger kvar i Sverigetoppen. Kommunen har i mer än ett decennium lagt vikt och fokus på att verka med och för det lokala företagslivet. Det är förstås inget himmelskt äktenskap utan oenighet, men respekten för varandras uppdrag och värdet av gemensamma mål ger en bättre jordmån för företagande att växa i. I Gnesta är placeringen bland landets 50 främsta kommuner ett resultat av ett snarlikt målmedvetet arbete.