Vanskött utrikespolitik

Olof Palme hade troligen inte tyckt om utrikesminister Margot Wallströms icke-existerande förhållningssätt till det turkiska folkmordet på armenier, assyrier och andra minoriteter. Socialdemokraterna har på flera punkter vanskött den svenska utrikespolitiken.

Olof Palme hade troligen inte tyckt om utrikesminister Margot Wallströms icke-existerande förhållningssätt till det turkiska folkmordet på armenier, assyrier och andra minoriteter. Socialdemokraterna har på flera punkter vanskött den svenska utrikespolitiken.

Foto: Paolo Rodriguez/TT

Politik2019-07-13 06:00
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Både Stefan Löfven och Margot Wallström har kallat Olof Palme för en förebild för dagens socialdemokratiska utrikespolitik. Det är framför allt Palmes idealism och rättframhet som inspirerar. Det har synts i beslut som att erkänna Palestina som stat 2014, att kalla Saudiarabiens användande av spöstraff för ”medeltida metoder” 2015 och att ställa sig bakom resolutionen om FN:s avtal om kärnvapenförbud 2017.

Som Claes Arvidsson skriver i rapporten ”Att göra Sverige (s)torslaget igen” för tankesmedjan Frivärld är dagens socialdemokratiska utrikespolitik dock en blek kopia av Palmes. Inte ens i sin idealism är Socialdemokraterna konsekventa.

Två aktuella händelser kan tjäna som exempel. För det första röstade Socialdemokraterna nyligen för att Ryssland skulle återfå rösträtten i Europarådets parlamentariska församling. Europarådet har varit en viktig brygga mellan väst och öst, och den tillhörande Europadomstolen en garant för mänskliga rättigheter. När Ryssland olagligen annekterade Krim 2014 togs deras rösträtt bort, och 2015 fastslog ryska författningsdomstolen att regeringen kunde strunta i domar från Europadomstolen.

Trots detta röstade Socialdemokraterna för att åter släppa in Ryssland i värmen. Försvarsminister Peter Hultqvist menar att han fick höra om omröstningen via media när den väl ägt rum. Riksdagsledamoten Ola Möller, som lade rösten, ville inte svara på frågor om omröstningen under Almedalsveckan. Han hänvisade till sin presskontakt, som inte gick att nå. Den förklaring som så småningom kom från finansministern Magdalena Andersson var att ryska människorättsaktivister vädjat om att åter få tillgång till Europadomstolen. Men eftersom Kreml ändå ignorerar domstolens rättskipning är frågan vad det gör för skillnad?

Samtidigt duckar Margot Wallström frågan om regeringen ska erkänna det turkiska folkmordet på armenier, assyrier och andra minoriteter under första världskriget. Wallström påstår att det behövs starka bevis, men folkmordet är det näst mest studerade efter Förintelsen. När juridikprofessorn Raphaël Lemkin myntade begreppet folkmord var det med det armeniska i åtanke. Vilka fler bevis behöver Margot Wallström? I Södertälje, där det bor 30 000 invånare från grupper som drabbades av folkmordet, tappade de rödgröna sin majoritet i kommunfullmäktige förra hösten på grund av att S backade från sitt vallöfte om att erkänna folkmordet. Wallström lovade istället en utställning, utbildningsmaterial och en konferens om ämnet. Inte heller det har blivit av.

Ryssland bör inte belönas förrän Putins beteende förändras, och omtankar om Erdoğan borde inte stå i vägen för erkännandet av ett av historiens största massmord. Detta borde vara självklarheter. Men just nu klarar inte Socialdemokraterna av att hålla den moraliska gränsen mot auktoritära regimer. Man undrar vad Olof Palme skulle ha tyckt.

Emanuel Örtengren