De som har varit i den gamla Sjömanskyrkan innan den såldes av kommunen och hamnade i privat ägo känner nog knappt igen sig. Invändigt är den renoverad från källare till takvalv, mestadels av de nuvarande ägarna som köpte den 2012.
– Vi har lagt ner fruktansvärt många timmar på kyrkan både gällande planering och praktiskt arbete, där vi självfallet använt oss av väldigt mycket experthjälp. Annars hade det tagit mycket längre tid att göra allt det här, säger Gisela Larsson som är en av ägarna till Sjömanskyrkan.
Nu ligger mäklarannonsen ute och utgångspriset är bland de högsta någonsin för ett enbostadshus i Oxelösund, 8 450 000 kronor.
– När vi köpte kyrkan hade den legat ute till försäljning ganska länge. Det var nog många intresserade köpare som hade stor respekt eftersom det var svårt att lägga en kostnadsbudget på de förändringar man ville göra, säger Gisela Larsson.
Anledningen till att familjen nu ska sälja sjömanskyrkan är att de byggt ett hus i Spanien och att pendlandet till arbetet norr om Stockholm börjar ta ut sin rätt.
– Vi kan inte ha ett sådant här stort hus som står obebott i Sverige en så stor del av året, det är därför vi tagit beslutet att sälja. Men det är med tungt hjärta vi säljer kyrkan, vi är så stolta över den.
Hon räknar med att det kan ta tid att sälja huset.
– Vi bestämde oss för att vara ute i god tid eftersom vi inte har någon brådska att sälja huset, samtidigt som det är jätteviktigt för oss att rätt köpare tar över fastigheten. Vi vill gärna att en ny ägare vidareutvecklar vad vi har påbörjat, fortsätter Gisela Larsson.
Själv hade hon aldrig satt sin fot i Oxelösund innan de åkte och tittade på huset på Styrmansgatan 11.
– Det kändes som att huset pratade med oss. ”Ta hand om mig, älska mig, värm upp mig”. Det var kärlek vid första ögonkastet och vi kände att någon var tvungen att ta hand om kyrkan på samma sätt som kyrkan tog hand om dess besökare under många år. Vi har själva känt oss välkomna och blivit uppskattade för det arbete vi lagt ner på fastigheten av alla oxelösundare. Vi fick ett varmt och trevligt bemötande och kom fort in i samhället vilket vi kommer att sakna.