Engelske tränarprofilen våndas inför VM-kvartsfinalen

Det råder gott om bubblande känslor och förhoppningar inför lördagens VM-höjdare mellan Sverige och England. Men Nyköpingsboende – och engelske – tränarprofilen Neil Franklin våndas. – Jag längtar inte, säger han.

Neil Franklin, tidigare spelare i bland annat Hargs BK men numer tränare för klubbens damlag, har en minst sagt speciell lördagsupplevelse framför sig.

Neil Franklin, tidigare spelare i bland annat Hargs BK men numer tränare för klubbens damlag, har en minst sagt speciell lördagsupplevelse framför sig.

Foto:

Sport2018-07-06 21:52

Sverige besegrade alla odds genom att vinna sin grupp som bland annat innehöll guldfavoriten tillika regerande världsmästarna Tyskland. England å sin sida tog sig som väntat igenom sitt gruppspel – väl i åttondelsfinal besegrade engelsmännen sina odds genom att vinna en straffläggning. Senast, och enda gången det har hänt i ett mästerskap för England, var i samband med hemma-EM 1996. Summan av kardemumman: Sverige mot England i VM-kvartsfinal 2018.

– Vad ska man säga? Det är inte någon konstig känsla det här, det är mer... oro. Inte roligt – och VM ska ju vara roligt, säger Neil.

Ja, att det är just Sverige som står mellan hans England och en VM-semifinal är inte bara att beteckna som högst oväntat. Det är, utifrån Neils erfarenheter, klart opassande för landslaget med smeknamnet "The Three Lions".

– Jag har sett Sverige–England tre gånger live och då har England inte varit i närheten. EM 1992 och två landskamper... en av landskamperna var den mellan Zlatan och England, inte Sverige och England, säger Neil, med hänvisning till ett synnerligen klassiskt bicicleta-mål signerat den store Ibrahimovic.

Gilla läget eller inte – samtalet med Hargs BK:s damtränare firar åtminstone goda triumfer ur ett rent anekdotmässigt perspektiv.

– Jag krävde pengarna tillbaka men de sa "inte en chans", skrattar Neil.

Matchdagen sammanfaller även med HBK:s avslutningsfest för vårsäsongen. Klädkoden som gäller behandlar Neil med en lätt galghumoristisk suck.

– För att komma in på den festen måste man ha en svensk landslagströja på sig. Så jag kommer inte vara med.

Men att följa det engelska landslagets äventyr framför teven, avskalat och i sin ensamhet, är heller inget nytt eller något som han vantrivs med.

– Det är så det brukar se ut för mig. "Superstitious" som man är, säger Neil.

Han har för vana att smycka ut balkongen – alternativt vardagsrumsbordet – med den engelska flaggan när det råder stora mästerskap. Cykelturen till och från jobbet sker ofta i den engelska landslagströjan. VM-kvartsfinalen mot Sverige ska han avnjuta – eller möjligen genomlida – i hemmet i lugn och ro.

– Sverige kommer väl inte ställa ut bussen men i alla fall försvara sig. England kan förhoppningsvis luckra upp genom kantspelet och fasta situationer. Där ligger chansen, menar Neil, som likt många andra imponerats storligen av de blågulas framfart så här långt.

Senast hans England imponerade riktigt rejält var under hemma-VM 1966. Då befann sig svenske förbundskaptenen Janne Andersson i dagisåldern. Då kammade England hem sitt första – och hittills enda – VM-guld.

– Min pappa jobbade faktiskt på Wembley då, sa åt var folk skulle sitta på läktarna. Man har ju drömt om ett till guld..., säger Neil Franklin, någorlunda redo för en rätt speciell lördag.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!