Banan i Växjö mätte en knapp kilometer.
Maratonlopp har Martin klarat av sedan tidigare, flera stycken. Men det som han gav sig på i helgen i Växjö var något helt nytt, löpning under exakt ett dygn.
– Egentligen var det en vän till mig som tipsade om detta och tyckte att vi borde anmäla oss, säger Martin.
Planen var att klara 100 miles, strax över 160 kilometer. Men redan efter fem mils löpning fick deras upplägg skrotas. Det beroende på asfalten på den 800 meter långa banan. Den var nämligen stenhård. Det som tog mest stryk på Martin var fotlederna.
– Och lite stumma ben överlag. Det var jättemånga som hade problem, säger han.
Det gick så långt att Martin stannade helt och satte sig ner efter 18 timmar. I fem timmar höll han sig helt still. Tanken var att inte fullfölja.
– Men man kunde se hur man låg till. Jag upptäckte att det var en löpare som närmade sig mig. Det fick "tävlingshornen" att växa på mig igen, skrattar Martin som gav sig ut på banan igen och genomförde den avslutade timmen.
115 kilometer och 89 meter blev Martins resultat. Löparkollegan i Hällen, Rui Matos, klarade 120 kilometer och 709 meter. Rui slutade 35:a bland de 120 startade, Martin 36:a.
– Rui var oerhört stöttande under hela loppet. Och min pappa Lasse var support under hela loppet. Det krävs rätt mycket för att vara support.
Martins löparkollega tog också en längre paus i loppet.
– Ja, han lade sig ner för att vila i fyra timmar och 20 minuter.
Martin kan nog tänka sig att pröva denna löpform igen men då måste bana och underlag vara annorlunda.
– Banan var inte heller så motiverande, säger Martin och konstaterar att man i princip hade överblick över hela banan överallt.
– Och småtimmarna på natten var också jobbiga.
Alla medtävlande i sig hade egenligen ingen betydelse.
– Man är så inne i sig själv, säger Martin.
Han fortsätter:
– Jag tänkte inte så mycket alls egentligen under loppet.
Hällenlöparna på banan.
Tävlingsformen är rätt udda, även i Sverige. Några få tävlingar finns.
– Men de flesta blir fullsatta fort, påpekar Martin.
Han fick också vara med och se det svenska rekordet slås i tävlingen. Erik Olofsson klarade 266 kilometer och 587 meter under de 24 timmarna.
– Det var så häftigt att se honom avsluta. Hans fart på slutet var helt sanslöst. Han slog det gamla rekordet med 70 meter.