Nu hade tränaren Peter Melchersson velat se en lite större seger än 35–31 – med betydligt färre insläppta mål.
I början hade IFK exempelvis svårt att få koll på Philip Nordqvist hos gästerna. Ljungsbro är lite rutinerade och buffliga.
Sedan hade någon rökt inne på en toalett i en annan del av Rosvalla så matchen stod still i drygt en kvart – med den tyvärr allt mera frekventa – myndiga högtalarrösten värdig en tunnelbana i någon av Europas storstäder.
– Spelet blev lite sönderryckt av brandlarmet i första halvleken och vi har en del att prata om i paus, i andra tycker jag ändå att vi visar att vi orkar mera, säger Olle Ivarsson Hamberg.
Han var inte ensam Olle att glänsa. De har gott gry Gustafssonbröderna, där Olle var ensam den här gången då en lättare skada gjorde att Martin vilades. Snacka om att även Olle Gustafsson går för det!
– Bakåt finns det en del att lära fortfarande, men det var nästan ingen som var bra där i dag – och framåt är det PRECIS vad man vill se. Han kommer med fart varje gång och tvekar inte det minsta. Skitkul, säger Melchersson.
– PRECIS det där som vi behöver för att vi ska få den där sista boosten i anfallsspelet, säger Ivarsson.
Och för egen del är elva mål en rätt vanlig dos – bra start på säsongen trots USA-resa mellan två matcher?
– Ja, men jag får bra lägen av grabbarna och jag är i bra fysisk form så jag orkar springa hela tiden, ler Ivarsson.
Christopher Wålinder fick dra ett tungt lass i försvarsspelet. Det var bara under korta stunder som Emil Persson, som startade på bänken, kom åt bollarna med en stor frekvens.
– Ja, och då får vi de där lätta målen med Olle (Ivarsson Hamberg) och Elias Gromulski.
Den senare gjorde en bra match framåt. Och stunderna av vasst anfallsspel räckte ändå för att slutskedet skulle bli ganska lugnt.
– Framåt går alla hundra och skapar mycket bra lägen, där är det egentligen inga problem – även om jag tycker att vi borde kunna springa ifrån tidigare, säger Melchersson.
Ljungsbro hämtade in en period av sexmålsunderläge till tre bollar – men kom inte längre ändå. Delvis för att man vid det laget hade blivit alldeles för odisciplinerade av att i ärlighetens namn fått rätt mycket emot sig, någon av straffarna var extremt billig. Trötta och griniga bortaspelare drog på sig allt fler utvisningar. Marcus Carlsson fick tre och därmed rött kort.
– Vi fick inga utvisningar, men vi spelade ju inte ens försvarsspel. Just där är det långt kvar till division 1-nivå om man bara ser på den här matchen, säger Melchersson.
Men han och hela IFK tar de två poängen med glädje och jobbar vidare.
– Två poäng med marginal fast vi inte spelar bra talar ändå för oss längre fram. Jag vill alltid vinna när jag är med. Nu vill och tror jag att vi kan vinna den här serien, säger Ivarsson.
Det ser ut att bli två–tre andra lag som också gärna vill och även kan ta det va?
– Jo, men vi vill vinna mera, ler Olle.