Rolf "Offen" Olsson i en dribblingsaktion uppvaktad av NSK-spelaren Pelle Jansson.
– Vem vet, det kan ju bli likadant igen.
Rolf "Offen" Olsson håller upp ett tidningsurklipp från 16 december 1961. I spalterna rapporteras om fredagskvällens division 2-derby vid Rosvallas uterink mellan NSK och NAIK. Det inför "årets rekordpublik" 1014 personer.
NAIK vann stadsderbyt med hela 6–1, Offen gjorde fyra av målen.
– Jag var snabb och avig, minns fyramålsskytten.
– Sedan hade jag ett fint samarbete med Tvilling, fortsätter han.
Den han pratar om är Stig Tvilling, som under 50-talet vann VM-guld och OS-brons för Sverige och hade en tvillingbror som hette Hans som var minst lika duktig (de tog sig efternamnet Tvilling). I slutet av karriären kom de till Nyköping för spel i AIK.
– Vi hade ett väldigt bra lag. Det var även ett par tre killar från Södertälje med.
Under intervjun kryper det dock fram att han kunde får höra att han var lite för "puckkär".
– "Du passade ju aldrig" brukade de säga. "Du hann ju inte med" brukade jag svara då, ha ha.
På 60-talet var han tillbaka i Nyköpings AIK, spelade först både ishockey och fotboll (dessutom allsvensk bandy i Hälleforsnäs) men koncentrerade sig sedan på fotbollen.
– Jag blev spelande tränare i AIK.
Då hade Rolf, som alltså som liten knatte började med idrott i NAIK i slutet av 1940-talet, redan gjort en sväng i Västsverige. Först var det bandy i Lidköpingsklubben Wästerlunds IK (idag nedlagt). Under en jubileumscup i fotboll som hans fotbollsklubb där, Heimer, arrangerade blev han upptäckt av Elfsborg.
– Så det blev två säsonger där (på näst högsta nivå). Men jag räckte inte riktigt till.
När han var tillbaka i Nyköping hade hockeyn flyttat från den rink som fanns på Folkungavallen (längs ner mot ån) till Rosvalla.
– På 60-talet var AIK bättre än Sportklubben, hävdar "Offen" bestämt men vad han minns låg båda klubbarna hela tiden i samma serie. Lagen i serien kom från Södertälje, Norrköping och Linköping.
Det var sedan sin andra sportsliga vända bort från Nyköping och Nävekvarn som han nådde sina största idrottsliga framgångar. 1970 lockades han till Gävle och ett fotbollstränaruppdrag för Gefle IF som då låg i division 3. Det blev bara en säsong där. Sedan hörde Brynäs IF av sig. Där kom han att stanna fyra säsonger.
– 1973 vann vi serien och gick upp i allsvenskan.
Han minns speciellt sista matchen succésäsongen. Då mötte laget Karlskoga på bortaplan.
– Tord Grip var tränare och en viss Sven-Göran Eriksson spelade högerback.
I garaget i villan i Nävekvarn har Rolf en mängd lagbilder uppsatta.
Det blev dock bara ett år i allsvenskan. Brynäs vann bara två av 26 matcher. Klubben blev dock kända för att ha haft den förste utländska spelaren på allsvensk nivå. Engelsmannen Ronnie Powell blev inte bara först utan även förste utländske målskytt i allsvenskan. Till just 1974 ändrades regelverket och det blev tillåtet med utländska spelare i allsvenskan.
– Men sedan satsade Brynäs på ishockey, säger Offen som själv tog sig an tränaruppdrag i klassiska Sandviken.
Han var 1977 ytterst nära att få upp även den klubben på allsvensk nivå.
– Vi var en poäng ifrån att gå upp. Jag minns att jag gav Mikael Källström chansen i A-laget. Det var Kim Källströms pappa.
Det blev ytterligare ett antal år i Gästrikland.
– 1995 flyttade vi tillbaka till Nävekvarn igen. Det var då jag gick med i föreningen äldre AIK-are.
Idag är Rolf vice ordförande i föreningen.