– Mellan 60–70 har börjat boxas i klubben och vi har stadigt runt 40–45 på nybörjarträningarna, berättar Daniel Arsouzi, som försöker dra igång tisdagsträningen trots att SN är på besök.
De sex boxarna, som i helgen var i Uppsala och deltog i diplom-SM och plockade medaljer där, har sållats ut och är redo för intervjuer.
Sedan Daniel Arsouzi kom till Sverige från Syrien för tio år sedan, är just den här klubben speciell för honom.
Han har under många år själv boxats och har svart bälte i muay thai. Han har varit tränare för thaiboxningslandslaget i sitt hemland. Han startade en muay thai-klubb i Oxelösund till en början, men stängde den efter ett par år och flyttade sin verksamhet till Rosvalla.
När han själv ville börja träna boxning så blev lokalen i Sporthallen naturlig för honom – sedan var han fast. Och jobbet med killarna i Nyköpings BS är som sagt speciellt.
– Jag vet vad som krävs för att integrera invandrarkillar. Jag har varit studiehandledare inom skolan och jobbat för kommunen med integrationsfrågor. Det är inte bara att träna dem, utan man måste ta sig tid till det andra också.
Han utvecklar:
– Jag ringer eller messar mina matchboxare varje dag, lyssnar hur de mår, ringer till deras föräldrar. Och även om jag är tuff ibland, kan jag göra något kul på träningen som omväxling, säger han.
Daniel Arsouzi berättar att skolan ibland brukar ringa honom för att se om inte han kan ta ett snack med någon av killarna.
– Om jag har hjärta för dem så får de ett hjärta för mig, säger han.
Han går in i tränarrollen med hjärta och själ, som han säger, och det spelar ingen roll om det är en matchboxare som står framför honom eller en nybörjare. Alla är lika välkomna i hans gäng.
– Jag försöker att göra så att alla känner sig bekväma. Det ska inte finnas några gränser mellan dem.
Han berättar om killar som han plockat in från gatan och som hållit på med droger, men som nu under hans styrning, gått många matcher.
– Jag försöker hela tiden integrera dem i samhället.
Han är stolt över sina killar. Nu senast tog sex av adepterna SM-medaljer i diplomboxning, och han skryter gärna på sociala medier om allt som händer i ringen.
Efter covid såg det lite dystert ut för klubben, men nu blomstrar den igen. Daniel Arsouzi säger att han är där varje kväll, även under helgerna.
– Man kan säga att jag bor här. Jag älskar att komma hit och jag räknar timmarna tills jag kan vara här. Jag gör allt ideellt och jag har nog lagt in lite egna pengar i klubben också. Men jag tror på det här och jag tror att vi ska kunna växa ytterligare. Det finns plats för alla även om det är trångt ibland.
Det är ordning och reda på killarna. När Daniel Arsouzi säger att de måste boxas lite tystare för att vi ska spela in ett TV-inslag, så dämpas ljudet direkt.
På frågan om inte någon av de sex SM-medaljörerna skulle vilja hålla på med någon annan sport, blir svaret ett rungande nej.
– Det ligger i blodet, man föds med det. De som stannar har det redan i sig. Det handlar hur man tänker, förutsättningar och drivet. Vi som fajtas säger att vi har det i oss, säger Sixten Nordin, 15 år.
Själv tog han sig till boxningslokalen efter ett tips från sin lärare.
– Hon trodde att det skulle hjälpa mig eftersom jag adhd. Och det hjälper att slå på sandsäcken, säger han.