– Det var skitkul, även om det bara var lättkontakt, en diplomboxningsmatch utan kontakt mot huvudet. Och det var länge sedan jag boxades och extremt länge sedan jag diplomboxade, säger han med ett skratt.
Erik tror att det var mer än 15 år sedan han gick sin sista diplomboxningsmatch.
– Det är en helt annan grej än amatörboxning och proffsboxning som jag hållit på med. Men det finns likheter också.
MyBox är heller inte ren diplomboxning utan ett helt nytt koncept på boxningsfronten. En tävlingsform där de som sysslar med motionsboxning kan ställa upp.
På MyBox hemsida kan man läsa att "alla slag mot huvudet är förbjudna, endast markerande slag för att framkalla ett försvar tillåts. Handsken får aldrig träffa huvudet. Brott mot detta tillrättavisas, medför poängavdrag eller leder till diskvalificering. Det sistnämnda är ett krav för att sporten inte ska kräva kampsportstillstånd."
Det finns två ligor man kan ställa upp i och ett avslutande SM om man fått godkänt resultat under en ligamatch.
Varje match poängbedöms av tre domare som tittar på för det första: slag, kontringar och finter, för det andra: gardering och undanglidning samt för det tredje: balans och fotarbete.
Domarna tittar även på helheten.
– Jag fokuserade mest på att inte slå mot huvudet. Om jag slog på magen eller armarna gjorde ingen stor skillnad, domarna dömer inte det på så annorlunda sätt. En träff på sidan av överarmen räknas lika som ett slag mot magen. Man får se motståndaren som en hel kropp istället för att läsa luckorna. Annars, om man ska orsaka skada, så siktar man levern eller solar plexus, ställen det kan kännas mer. Nu var det mer att markera och hålla avståndet.
Skulle du vilja göra det fler gånger?
– Ja, det är möjligt. Det gav lite mersmak. Det här är ju inte på "riktigt" men jag får hålla på med det jag vill ändå.
Erik har väntat länge på att få göra comeback. Sparringmötet för fem år sedan som gav honom en hjärnblödning och som tvingade honom att börja om från början bokstavligen, har stoppat honom från att leva det liv han vill.
När tror du att du kan gå en "riktig" match?
– Det är svårt att säga. Det är så mycket som ska till. Jag har lovat mig själv att känna mig i bättre form än vad jag var vid olyckan och sedan krävs det en del läkarutlåtande som måste till. Men framför allt måste jag läka i lugn och ro.
Men du har fortfarande inte gett upp?
Erik skrattar.
– Nej, det är så djupt för mig, det är livet och det ger man inte upp i första taget.
Erik säger att det känns bättre och bättre.
– Det har så klart saktat av. I början var det större kliv som när man lärde sig gå. Det var ju enorma framgångar. När man började träna på riktigt blev man starkare och snabbare och kände en glöd, men från en låg nivå. Nu är jag på en betydligt högre nivå även om jag inte är där jag vill vara ännu. Det går framåt även om det har lugnat ned sig.
Erik har inte släppt kontakten med boxningsvärlden heller. I november förra året var han bland annat assisterande coach till kompisen och stjärnan Anthon Yigit.
– Jag försöker hålla kontakten så gott jag kan. Det är roligt. Nu kommer jag fortsätta träna på, det blir träningsläger från den 1 januari för att verkligen komma i form. Det blir både boxningsträning och fysträning. Och så ska jag försöka hjälpa till nere på klubben (Nyköpings BS).