– Jag har gått från att knappt kunnat köra över en sten till att klättra i berg, säger Zandra med ett skratt.
Motorintresset började för sex år sedan. 2018 köpte Nyköpingstjejen sin egen motocrosshoj, men det dröjde inte länge förrän hon gick omkull och skadade ledbandet i knät.
– Jag blev rädd och ställde in hojen i garaget, säger hon ärligt.
Och där hade den nog fått stått länge till om inte oturen varit framme igen.
– Jag har tre hästar. Fyffelin som är 30 och Mosquito R som jag red i lag-SM i fälttävlan för några år sedan. Han är 19. Men så har jag Bubi A. Jag köpte honom som föl från Italien och har ridit in honom.
Zandra berättar om hans utbildning och den perfekta ridpoängen vid avelsbedömningen.
– Två veckor senare stod han på tre ben i hagen. Han hade gått omkull och skadat SE-leden i höften. Precis innan vår första tävlingen. Helt plötsligt hade jag inget att göra.
Då mindes Zandra hojen i garaget.
– Den 21 maj förra året rullade jag ut den på grusvägen. Jag darrade som ett asplöv.
Sedan dess har Zandra kämpa mentalt för att våga åka. När hon i mars i år på nytt gick omkull och skadade sitt högerknä den här gången – menisken gick av – hade hon inga problem att sitta upp igen.
– Jag längtade under hela den tiden. Dessutom ville jag vara med i årets största tjejläger i Arlandastad. Och jag åkte dit också faktiskt. Det var bara fem veckor efteråt men jag har nog aldrig kört så bra. Det fungerade om man knep om med benskydden, säger Zandra och berättar om upplevelsen där.
– Det var superhäftigt. Vi var över 90 tjejer, hälften enduroåkare, hälften motocrossåkare.
Hur lyckades du mentalt ta dig upp på cykeln igen efter det som hände?
– Martin (Norén, tränare i NMS) har jobbat jättemycket med mig. Han har gett tips och råd och från att ha stått i första kurvan och skrikit "det här går inte" så kör jag nu. Men det har varit en process. Jag har fått lära mig att man kan ramla, det kan göra ont, men att det bara är att bita ihop.
Zandra började köra motocross, och har en sådan hoj också, men har börjat luta mer åt enduro.
– Jag hade som mål att kunna köra hela endurospåret på Svansta innan den 31 augusti. Den 5 maj gjorde jag det.
Och för ett par veckor sedan deltog hon i sin första tävling. En lagtävling i Uppsala som hon körde tillsammans med Cissi Axemyr från Katrineholm och Camilla Blomberg från Hudiksvall.
– Det var ett sextimmarslopp och en stafett. När Cissi kom i mål och skulle lämna över transpondern till mig darrade benen som gelé, kom inte ihåg alls vad jag skulle göra, men gjorde det ändå. Vi kom fyra.
Nu siktar hon mot Ränneslätt, som ingår i enudroklassikern, samt Gotland grand national i oktober. Hon är en av alla tjejer som vill förverkliga arrangörernas mål att ha 300 tjejer på startlinjen 2023.
– Jag fick en startplats förra året och jag anmälde mig direkt när de öppnade sidan till årets tävling. Jag tänkte att då hinner jag inte ångra mig".
Zandra är än så länge ensam tjej som kör enduro i NMS men hoppas att fler ska våga.
– Man tror att killarna, som har hållit på så mycket längre, inte skulle bry sig om en, men de har verkligen tagit hand om mig. De frågor hur det går, ger tips och stöttar
Nu börjar också hennes Bubi bli bättre och hon hoppas kunna starta upp honom till hösten.
– Men jag kommer att fortsätta köra enduro. Jag får bara försöka dela på tiden, säger Zandra.