Och på kvällen tränare för Onyx P13-lag där hans son spelar.
"Jag får så mycket energi att vara tränare" säger Alexander Flygare.
Alexander Flygare, 45 år, är Nyköpings första renodlade fritidschef. Rollen har tidigare legat under Nyköpings arenor, men har nu brutits ut för att ge föreningarna en direktkontakt med kommunen.
Och Alexander Flygare står stadigt i föreningslivets mylla.
– Min fritid är i föreningslivet. Jag är fostrad i Hargs BK. Jag tänker på det nu när det är oroligt bland unga. Jag hade mitt sammanhang i föreningen, där jag blev sedd och hörd. Jag hade en meningsfylld fritid och jag hade kontakt med många viktiga vuxna, som jag tror har spelat stor roll hur jag formats som människa, säger han.
Fritiden nu ägnar han mest åt sina barn.
– Jag är innebandytränare och var tills nyligen fotbollstränare. Jag tar inte något socialt ansvar, det är inte det, utan vill vara med mina barn.
Alexander Flygare tillträdde tjänsten som fritidschef i höstas.
– Under ett och ett halvt år innan dess jobbade jag med Mötesplats Brandkärr och var då inne och pillade i det här andra också. Jag älskar allt som har med föreningsliv att göra.
– Uppdraget jag har fått nu är att utveckla fritidsdelen. Vi sköter våra uppgifter bra i kommunen, men det finns steg att ta för att det ska bli bättre. Det första vi kommer att göra är en fritidsplan. Det ska finnas bättre utbud, bättre förutsättningar, men vi måste sätta en plan hur vi ska utvecklas.
Första delen är att samla röster från studieförbund, föreningar och ungdomar.
– Hur ser deras förutsättningar ut och hur se de på vårt samspel? Vad har de för behov? Jag vill inte komma in och bestämma utan det måste vara en dialog.
Alexander Flygare är en van pickleballspelare. Han tog ett SM-silver i mix för några år sedan.
Ditt jobb, kommer det att sluta som en skrivbordsprodukt?
– Nej, då har det inte gått så bra. Jag hoppas att föreningarna berättar för oss vad vi konkret kan hjälpa dem med. Då blir det vårt jobb att schemasätta dem. Det blir en flerårsplan.
Men du kommer att få höra många olika röster och alla vill ha olika saker. Är det görligt?
– Jag tror inte det är så svårt. Jag vet vad föreningslivet brukar tycka. Finansiering är en utmaning, att attrahera nya ideella krafter en annan. Vi måste fråga oss själva vad vi kan hjälpa till med och det finns redan bra idéer, men inget jag kan avslöja än.
Alexander Flygare ser inte ansvaret som innebandytränare betungande, tvärtom. "När jag mött 22 elvaåringar, då går jag hem fylld av energi", säger han.
Kartläggningen av Nyköping som idrottskommun, som gjordes förra året, ligger som grund för hans arbete. Där togs bristen på hallar bland annat upp.
– Där finns det fog att fördjupa sig ännu mer. Men jag jobbar inte så mycket med hallarna, det ligger under lokalbokningen, men det är klart att de frågorna dyker upp hos mig också. Men vi kan inte bara gå runt och släcka bränder. En ny hall tar många år att bygga, så hur tar vi tag i föreningarnas önskemål nu? Vi har sett att en del nya föreningar växer snabbt.
Han nämner Nyköpings konståkningsförening och Legacy allstars, som exempel. Två föreningar som dessutom domineras av tjejer. Något som kommunen behöver enligt kartläggningen, då de ligger under riksgenomsnittet vad gäller jämlikheten.
– Det är ett problem och det kommer vi redan i år jobba för att balansera. Men jag identifierar mig inte med vad kartläggningen säger att vi är ojämlika eller att vi befinner oss på plats 257 i Sverige.
Han tycker att kartläggningen blir ett bra verktyg att jobba med, att gräva djupare i, men att ingen ska förvänta sig att något händer snabbt.
– Jag tror inte på quick-fix utan långsiktigt utvecklande, men vi ser redan nu att antalet idrottstillfällen ökar.
"Jag skulle uppmana folk att ta kontakt med en förening och fråga dem hur kan jag hjälpa dem. Det ger så mycket. Man får till exempel större socialt nätverk", säger Alexander Flygare, fritidschef.
Hur ska ni göra föreningslivet mer jämställt?
– Vi har några verktyg, bland annat föreningsbidrag. Jag kan inte att säga att vi kommer att göra något annorlunda, men vi kommer att beakta jämställdhet nu när vi gör om riktlinjerna. Redan idag har vi särskilt uttryckt att flickor/kvinnor ska tilldelas lika mycket tid och lika attraktiv tid som pojkar/män när det kommer till bokning av våra lokaler.
– Men vi måste också titta på hur mycket kommunen ska styra. Jag tror på föreningar. Föreningen är en demokratisk organisation, som kommer fram till något. Det är en process som vi måste respektera. Så när ska kommunen gå in och bestämma? Det finns fler sätt att påverka.
Han säger att kommunen bland annat kan bidra med kunskap, resurser, inspiration, erfarenhetsutbyte mellan föreningar.
– Vi kan på många sätt driva en förändring eller addera energi till en förening. Men vi måste vara medvetna om att om vi säger "nu ska alla gå den här utbildningen", så tar det energi från själva kärnverksamheten. Det är till syvende och sist på fotbollsplanen eller på teaterscenen som magin sker.