– Utmaningarna radar sig på varandra och har gjort så under många år, säger Jörgen Hedberg som jobbar för Riksidrottsförbundet och Sisu Idrottsutbildarna,som jobbar med att stötta utveckling inom idrottsföreningarna.
Pandemin och inflation har helt klart ställt till problem för alla föreningar i Sverige. För somliga mer än andra.
– Återstarten av idrotten efter pandemin har gått ganska bra. Staten har gett oss resurser för att få tillbaka barn, ungdomar och ledare. I princip var vi tillbaka på samma nivå som 2019.
Vissa idrotter har klarat sig bättre än andra, påpekar Jörgen Hedberg, men i mångt och mycket var det bra siffror.
Tills nu alltså. Inflationen skenar och det blir mindre kvar i plånboken för gemene man.
– Är man ensamstående och lågavlönad så står nog de flesta föräldrar inför valet om de ska låta sina barn fortsätta idrotta. Och det bekymrar mig. Vi ser redan nu att människor äter sämre, tar bort frukt och grönt, och köper billig mat, säger Jörgen Hedberg och fortsätter.
– Resultatet av undersökningen som Skolidrottsförbundet gjorde är inget skrämselskott utan stärkte istället vår uppfattning att föreningar i distriktet får det allt svårare att behålla sina medlemmar.
Jörgen Hedberg säger att bekymrade föreningar har hört av sig till honom och idrottskonsulenter.
– Det här med idrott börjar bli en ännu större klassfråga. Vi har mycket lättare att rekrytera barn och ungdomar i villaområden där det finns starka idrottsföreningar, där man vet att det idrottas mer, än i bostadsområden där det knappt finns idrottsföreningar. Det har varit skillnad tidigare, men nu ser jag en ökad skillnad.
Det kan inte vara bra för ungdomshälsan?
– Nej, det finns många studier som bekräftar att ungdomar rör på sig för lite. Vi har en mer stillasittande generation än många andra länder i Norden. Redan innan pandemin hade vi dåliga siffror så det här oroar. Vad får det för konsekvenser på sjukvården, människors välbefinnande, på utbildningsnivåerna om man inte gör någon fysisk aktivitet?
Vad kan ni från Sisu göra?
– Vi måste hitta nyckeln till att barn rör på sig för lite. Och där måste man ha bredare lösning. Här måste skolan, idrotten, kommunen, hela civilsamhället samverka mycket mer. Få in mer idrott på schemat i skolan är ett sätt och nu när det byggs mycket så har vi från idrottsrörelsen inte riktigt lyckats att få in det här i till exempel plan- och bygglagen. Att man verkligen bygger in rörelserikedom i bostadsområden så att barn som bor där har utrymme att idrotta. Det finns mycket att göra.
Elstöd och energieffektivisering går att söka till föreningar med egen anläggning och just nu arbetas det för fullt för att införa ett fritidskort.
– Från och med nästa år kommer man avsätta 731 miljoner kronor som ska fördelas till familjer som har det socioekonomiskt svårt. Barn som bor i familjer med låga inkomster ska kunna ta del av fritidskortet och betala medlems- och träningsavgifter.
792 miljoner kronor finns att tillgå 2025 för fritidskortet, vilket går att jämföra med 600 miljoner i LOK-stöd, som går direkt till idrottsföreningarna.