Nyköping halkar efter – rapport avslöjar oroväckande siffror

Få unga som idrottar och få tjejer. Hur mår föreningslivet i Nyköping egentligen? Den specialbeställda rapporten "Tillgång till idrott" beskriver en kommun i botten av rikssnittet.

"Det gäller att sänka tröskeln för att börja röra sig. Ung kraft är ingen idrottsförening men dem stöttar vi för att få aktivitet och rörelse. Nikus i Brandkärr är ett annat bra exempel", säger Ola Pettersson. Bilden tagen under Sparbanksbollen i somras.

"Det gäller att sänka tröskeln för att börja röra sig. Ung kraft är ingen idrottsförening men dem stöttar vi för att få aktivitet och rörelse. Nikus i Brandkärr är ett annat bra exempel", säger Ola Pettersson. Bilden tagen under Sparbanksbollen i somras.

Foto: Ulrika Gustafzon Cummings

Föreningsliv2024-12-19 01:02

Nyheten i korthet

  • Nyköpings kommun ligger på 257:e plats bland Sveriges 290 kommuner när det gäller idrottande barn och ungdomar, enligt rapporten "Tillgång till Idrott". Endast 36% får LOK-stöd, jämfört med rikssnittet på 40%.
  • Skillnaden mellan pojkar och flickor som tränar är större än riksgenomsnittet i Nyköping, med 9% jämfört med 5% nationellt. Kommunen planerar att uppmuntra föreningar att arbeta mer med flickor.
  • Kommunen planerar att förbättra situationen genom att rusta upp konstgräs- och multiplanen i Brandkärr, och genom att arbeta mer med marknadsföring av spontanidrottsplatser.

– Uppenbarligen är vi en idrottssvag kommun. Det är inget vi vill. Vi vill att fler rör på sig, säger Ola Pettersson, divisionschef för näringsliv, kultur och fritid i Nyköping.

Nyköpings kommun ligger på 257:e plats bland landets 290 kommuner, vad gäller idrottande barn och ungdomar. 36 procent får lok-stöd (statligt lokalt aktivitetsstöd) i Nyköping, att jämföra med rikssnittet på 40 procent. I Trosa och Gnesta kommun ligger samma siffra på 43 procent.

– Det förvånade mig. Jag hade trott att vi skulle ligga högre. Men vi måste komma ihåg att det är unga upp till 25 år. Upp till 18 år ligger vi bättre till vad gäller rikssnittet, inte bra men bättre, säger Ola Pettersson.

Han frågar sig vad kommunen kan göra för dem mellan 18–25 år, som inte idrottar.

– Men vi behöver egentligen titta på alla åldrar, det kommer vårt samhälle att må bra av, fortsätter han.

Rapporten visar även att de flesta områdena i Nyköpings kommun är så kallat idrottssvaga. Benämningen är något som Riksidrottsförbundet tagit fram. Det beskriver när tillgång till hallar och planer påverkar om man idrottar eller inte. Finns de nära är det 43 procent större chans att man motionerar regelbundet.

Centreringen av idrotten till Rosvalla har påverkat idrottssvagheten i Nyköping. För det är inte enbart stadsdelen Brandkärr som ligger i botten på den här listan, utan även Högbrunn och Spelhagen.

– Uppdraget för oss är att göra idrotten mer jämlik och jämställd i Nyköping. Och då måste vi titta på socioekonomiska områden. Nu rustar vi både konstgräs- och multiplanen i Brandkärr, det är en del i prioriteringen. Här ska det inte bara vara spontanidrott utan det ska blir lättare för föreningsidrotten att hitta hit, säger Marcus Pehrsson (S), ordförande i kultur- och fritidsnämnden.

Han tycker även att kommunen måste jobba mer med marknadsföring av alla spontanidrottsplatser.

– Folk kanske inte törs använda sig av de planerna, men de är inte enbart till för skolan, säger han.

undefined
Multisportplanen vid Tystbergaskolan är en av kommunens alla planer för spontanidrott. De behöver marknadsföras bättre.
undefined
"Fritidsbanken har vi också förstärkt inför nästa år. De lånar ut sjuka mängder grejer" säger Marcus Pehrsson (S), ordförande i kultur- och fritidsnämnden.

Ytterligare en negativ siffra är att skillnaden mellan pojkar och flickor, som tränar, är större än riksgenomsnittet. I Sverige ligger det på fem procent, i Nyköpings kommun nio.

Här finns det en plan från kommunens sida att uppmuntra föreningar att jobba mer med flickor.

– Vi kommer att ta fram nya riktlinjer för föreningsbidrag nästa år. Jämlikhet och jämställdhet finns redan där men hur kan man skruva på det ännu mer, säger Marcus Pehrsson.

Ola Pettersson:

– De föreningar som är intresserade av att få fler medlemmar och mer jämställd idrott vill vi gärna jobba med. Och om vi inte redan gör det, räck ut en hand. Hur kan vi göra det tillsammans?

Ett sätt att ge föreningar möjlighet att växa kan enligt honom vara att ta hjälp av näringslivet.

– Och här kan vi inom kommunen och fritidsenheten hjälpa till. Vi kan föra samman näringslivet och föreningslivet. Vi har runt 6 000 företag i kommunen och det är någonstans mellan 50–100 av dessa som aktivt hjälper föreningarna, så här finns det något att jobba med.

Ola Pettersson behöver bara titta ut på Stora torget för att se hur ett sådant samarbete kan se ut – den temporära isrinken.

– Och får vi tio som skriver upp sig efter konståkningsklubbens uppvisning, ja då har vi nått fram, säger han.

undefined
Nyköpings konståkningsförening har vuxit mycket sedan de bröt sig loss från hockeyklubben.
undefined
En hockeyskola under jullovet förra vintern kan ha lockat fler medlemmar till klubben.

Anders Göthe, projektledare för rapporten, kommer med ytterligare ett förslag för föreningarna att jobba med. En tom gymnastiksal i Stigtomta kan till exempel vara ett bra sätt att locka nya handbollsspelare till IFK Nyköping.

– Det är kalasmånga som spelar fotboll med Stigtomta IF, både killar och tjejer, men det är få som vinteridrottar. IFK skulle kunna åka ut dit och köra vinterhandboll. Titta på Sävehof i Göteborg. De åker runt till kranskommunerna och raggar barn och ungdomar, när man fått några att fastna så är de välkomna in till Göteborg och köra med laget.

undefined
Ola Pettersson, divisionschef för näringsliv, kultur och fritid och Marcus Pehrsson (S), ordförande i kultur- och fritidsnämnden, säger att rapporten kommer att underlätta deras arbete i framtiden.

Marcus Pehrson är glad att ha rapporten i sin hand.

– Det är tråkigt med nedslående resultat, men kul att ha ett bra underlag. Nu kan vi börja jobba. Det är tuffa tider i kommunen men kultur- och fritidsnämndens budget är inte nedskriven, säger han.

Enkla finjusteringar i en verksamhet som kan attrahera fler idrottsutövare är något som han gillar, och han hänvisar till Nyköpings klätterklubb som i somras fick en utomhusvägg att träna på mitt i stan.

– Jag har hört att de fått en 100-procentig i ökning i antalet medlemmar. Det är en sport som inte kostar så mycket heller. Vi måste sänka tröskeln för de som vill börja träna.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!