"Vi är glada att vi har en hall att vara i, men man borde titta på vad man kan göra för att göra vår situation bättre" säger Jennie Maijanen (till vänster) som leder truppgymnasterna i Legacy Allstars.
När de två föreningarna Cheer Legacy och Jazzgymnasterna gick samman för två år sedan startade lite av problemen. Truppgymnasterna flyttade från gymnastiksalen vid Herrhagsskolan och anslöt sig till cheerklubbens lokal vid tidigare Thorsmans på Arnö.
– Det kan var uppemot 70 personer i hallen samtidigt när fyra lag som tränar samtidigt. Eftersom vi med våra redskap tar plats så måste vi ibland ta ansatts för trampetten inne på cheers mattor, säger Jennie Maijanen.
Lokalen är gammal och föreningen har haft problem med varma lokaler sommartid och väldigt kalla under vinterhalvåret.
– Sommartid har vi inte så mycket aktivitet om vi inte anordnar läger men på vintern blir det problem. Gympatjejerna tränar barfota och cheerleadingtjejerna gör det i hotpants. Det blir rätt kallt.
Vad som varit positivt är dock att truppgymnasterna till exempel sluppit att släpa på redskapen.
– Vi hyr lokalen på kvällar och helger så det är jättebra. Våra redskap är tunga och det krävs en dryg timme att plocka fram och bort dem. Har man två timmars träning ska inte hälften av den tiden gå till att dra på redskapen, säger Jennie.
Föreningen tar egentligen bara in nya medlemmar i augusti varje år, mycket beroende på att det finns en mängd koreografi att lära in för lagen.
– Vi i truppsektionen kan göra undantag vid nyår om tjejen som vill börja har gymnastiskt bakgrund, säger Jennie.
Så det var i höstas som föreningen var tvingad att tacka nej till 160 nya medlemmar. Till hösten funderar man i varje fall i truppdelen att ta in lite fler.
– I stället för att vara fem lag i dag, ett träningslag och fyra tävlingslag, ska vi bli sex tävlingslag och ett träningslag.
För ett par veckor sedan hade föreningen kommunens politiker på besök under ett träningspass.
– De sa att de skulle sätta sig ned och försöka se om de kunde hitta en lösning på våra problem.
Men en ny lokal kommer bli svårt att få tag i.
– Det finns inga tillgängliga för oss just nu. Vi har vissa krav. Takhöjden är en och att det ska vara enkelt att plocka fram redskapen. Det är synd att man inte tänkte på oss när Oppebyskolans nya gymnastiksal skulle projekteras. De skulle kunna gjort som i Trosa. I deras nya gymnastiksal behöver man bara trycka på en knapp så dyker redskapen upp från golvet, säger Jennie.
Redskapen är dessutom gamla och har sett sina bästa dagar.
– Vi skulle behöva ett nytt golv för att göra volter på, men det kostar 200 000 kronor. Det vi har köpte vi in begagnat och det är halvtrasigt nu. Det är risk för skador. Vad kan politikerna göra för oss i den frågan? Vi har fått lite hjälp via förbundet, men de 40 000 kronorna räcker bara till två mattor. Allting är så dyrt, säger Jennie och fortsätter.
– Det är sådant här som gör att vi stannar i utvecklingen. Vi skulle behöva en stor trampett som är i golvet med ett skumhav bakom så att man kan träna svåra volter. Det kan man inte på hårda mattor. Då slår man halvt ihjäl sig. Det är mycket sådana saker som behövs för att hela föreningen ska utvecklas. Vi har inte de förutsättningarna.
Goldenjays tränar inför en tävling. Ibland samsa fyra lag i gymnastiksalen vid gamla Thorsmans.
Björn Fredlund (S), ordförande i Kultur- och Fritidsnämnden, var en av de politiker som besökte Legacy Allstars för några veckor sedan.
– Vi är just nu ute och försöker besöka så många föreningar vi kan för att undersöka behovet. Det finns många önskemål och många behov. Sedan får vi göra någon slags prioriteringsordning och se vad vi kan lösa. Så i dagsläget kan jag inte lova något.
Att bygga nytt finns det inga pengar till.
– Vi måste vara smarta och utnyttja de faciliteter vi har på bästa sätt. Att tro att det ska byggas mycket nytt, det kommer inte den ekonomiska verkligheten medge. Vi kanske måst göra interna omflyttningar, hitta någon bättre lokal, tillföra pengar utifrån med hjälp av arvsfonden. Det är sånt vi måste vara finurliga med tillsammans med föreningarna.
Vad händer nu?
– Vi har bara besökt några föreningar. Jag och min vice i nämnden tillträdde i januari. Vi har träffat ett 20-tal av 400 bidragsberättigande föreningar. Men jag brukar säga till de föreningar som vi träffar "att ju bättre ni blir på att precisera önskemål och är delaktiga i den processen, desto lättare blir det för oss att fatta besluten". Det kommer givetvis finnas föreningar som blir nöjda och glada, andra kommer att bli besvikna. Det är den verklighet vi lever i, säger Björn Fredlund.