Få lokala fotbollsspelare, om ens några, har provat på spel i så många länder som William Ankarhake. Nu är 29-åringen klar för spel i sitt sjunde fotbollsland, Färöarna.
– När den här chansen dök upp tänkte jag att det var en rolig grej. Jag klar med min journalistutbildning men hade inget mer jobb efter 5 januari, säger William på telefon från ögruppen norr om Storbritannien mellan Island och Norge mitt ute i norra Atlanten.
Hur lyckades du får kontakt där?
– När man som jag spelat i sex olika länder har man skaffat sig ett litet nätverk. Men det är väl någon typ av förmåga som jag har att hamna på de mest konstiga platserna, säger William med ett skratt.
Så nu är han klar för B71, ett lag på ön Sandoy och staden Skopun.
Jag googlade lite, det står att ön har 537 invånare, stämmer det?
– Det är nog generöst.
– Men det går en färja till den stora ön där Torshavn (huvudstaden) ligger. Det tar bara 30 minuter. Fast jag har redan blivit lite åksjuk när jag tagit mig dit. Det är rejäla vågor.
Att det är en vindpinad ö-grupp kan William redan skriva under på trots att han bara varit där i runt två veckor.
– Man håller ju på att blåsa bort när man går ut. Annars är det fin natur men vinden får man nog vänja sig vid.
Förmodligen också att det inte är direkt trångt om utrymme och folktätt. Enligt Wikipedia bor det knappt 53 000 invånare på hela Färöarna, mindre än vad Nyköpings kommun har.
Williams nya klubb, B71 Sandoy, spelar i den näst högsta färöiska inhemska ligan.
– De missade uppflyttning till högsta divisionen förra säsongen på målskillnad. Så nu satsar de på att gå upp.
Vilken klass B71 håller tycker William än så länge att det är lite svårt att uttala sig om. Visserligen har laget redan varit på träningsläger (på den näst sydligasate av Färöarnas 18 öar).
– Vi åkte båt i två timmar. Det var en mysig anläggning. Men det är svårt att avgöra vilken nivå de håller, division 2 kanske om man skulle jämföra med Sverige.
Han tycker att det är många av de inhemska spelarna som har mycket boll i sig. Färöarnas landslag har också gjort några resultat på senare tid.
– De slog ju Turkiet i Nations League nyligen och deras U21-landslag vann väl någon match mot Frankrike.
Förbundskapten för Färöarna är svenskan Håkan Ericsson, tidigare U21-förbundskapten för Sverige och Georg "Åby" Ericssons son. William har redan träffat honom över en fika.
– Han var väldigt trevlig.
Och Råby blir rika på försäljningen av dig?
– Ja, det var väl därför de hade råd att köpa in en ex-allsvensk spelare, ha ha. Jag bidrog ju inte med så mycket i Råby så de kunde ju lika gärna sälja mig. Men jag sa till killarna att de skulle se mig som att de lånar ut mig, skrattar William.
Hur är det med språket färöiskan?
– De pratar lite skandinaviska när de hör att man som jag är som jag svensk, och då kan man förstå en hel del. Men färöiskan går inte att förstå, det är en blandning av isländska och gammelnorsk.
William kommer dock att kunna kombinera fotbollsspelande med lite journalistiskt arbete. Han finns i en pool som åtar sig jobb åt olika dagstidningar.
– Jag var ju på Falu-kuriren tidigare men slutade 5 januari. Men jag har redan skrivit lite matchreferat härifrån. Det är perfekt att kunna kombinera skrivandet med fotbollen och få ett litet äventyr samtidigt.