Drivkraft?
I Sverige är ungefär 7 procent av samtliga distriktsdomare kvinnor, i sig sorgliga siffror. I Sörmland är statistiken ännu dystrare. Av 194 aktiva distriktsdomare är tre kvinnor – två i Eskilstuna och en i Södertälje.
I Nyköping är siffran noll – det finns helt enkelt inga kvinnor. Därtill endast tolv män.
Den dåliga domarsituationen i Sörmland, som är än mer akut i Nyköping, gör Tomas Karlsson orolig. Han är Södermanlands fotbollsförbunds nya ansvarige för damdomare.
– Nyköping är det klart största problemet i Södermanland, där är det tyvärr riktigt illa ställt, säger han.
Efter ha stöttat kvinnliga domare i elva år på Svenska fotbollförbundet började han sin nya roll i april 2024 i år. Nu ligger mycket arbete framför honom.
– Det är såklart en utmaning att få fler tjejer att ta steget att börja döma på seniornivå. Men faktiskt är den största utmaningen att få tjejdomare att gå från sjumanna- till niomannafotboll, då det blir fler regler och större krav.
Hur kommer det sig?
– Min uppfattning är att killarna inte bryr sig så mycket om ifall de dömer rätt, de är mest nöjda över att få lite extra fickpengar. Tjejerna ställer nog högre krav på sig själva, och tvingas dessvärre utstå mer kritik just på grund av att de är kvinnor. Det finns fortfarande många som har problem med det.
Hur arbetar ni för att motverka det?
– Vi arbetar aktivt för just den sakens skull med utbildningar endast för tjejer till exempel, så de kan tillåtas ta plats och inte bli överkörda av killarna.
– Vi försöker också dra nytta av de kvinnliga elitdomare som finns. De kommer och håller inspirationsföredrag och liknande, så att de yngre tjejerna ser att det såklart går att lyckas även som kvinna i rollen som domare. Faktum är att vår högst rankade domare är kvinna – Tess Olofsson som dömde OS–finalen i somras.
Södermanlands enda tre kvinnliga distriktsdomare: Maria Abdulahed, Elena Formuli och Manuella Nabati.
Elena Formuli, 17, en av Södermanlands tre kvinnliga distriktsdomare, har själv inte upplevt några större förändringar från förbundets sida ännu.
– Nej, det har jag inte gjort faktiskt. Jag tror det behövs betydligt mer stöttning och utbildning för unga tjejer som vill satsa på att bli domare. Förbundet säger ju hela tiden att de vill satsa mycket på oss tjejer. Det är ett jobb med väldigt mycket press som det är, och det är ännu svårare att sätta sig i respekt om man är tjej, särskilt på herrmatcher, säger hon.
Manuella Nabati, 17, som börjat döma elvamannafotboll som huvuddomare även på herrsidan, upplever dock att stöttningen från förbundet blivit bättre under de tre år hon har dömt.
– Tomas har hjälpt och stöttat mig mycket. Det behövs, särskilt när man dömer herrar där det är svårare att få respekt som tjej, säger hon. Men man måste stå på sig – vi får ju samma utbildning som killarna och kan faktiskt få fler chanser just för att vi är kvinnor och det är brist på det.
Maria Abdulahed stämmer in.
– När jag började utbildningen stod jag såklart ut från mängden eftersom jag är tjej. Jag var nervös att det skulle göra det svårare men det var faktiskt tvärtom – jag stod ut på ett bra sätt. Jag har också fått hjälp från mer erfarna domare samt Tomas att ta mig fram och utvecklas. Nu får jag faktiskt mycket mer uppmuntran än kritik tack vare att jag är kvinna. Därför vill jag sprida ordet till andra tjejer som vill bli distriktsdomare.