"Vill du ha kvittot?"
Just denna enkla kommentar i kassan till matbutiken var en av de första kontakterna med svenska språket som Bissarnas chilenska spetsspelare Ed Verhoeven fick brottas med. Jodå, några svenska uttryck har han lärt sig under sin säsong i Sverige.
– Det är bra. Hur mår du. Tack så mycket, räknar han leende upp.
Flera av spelarna i laget kunde spanska, så hjälpen runt träning och match har varit stor när det behövts. Att handla själv till lägenheten på Brandholmen var egentligen heller inget problem. Men det där med kvitto eller inte tog lite tid att komma underfund med.
Inte så konstigt kanske att det blir språkförbistring och kulturkrock. Fågelvägen är det 13 387 kilometer mellan Sverige och Chile. När han den 20 november flyger hem till sitt sydamerikanska hemland igen kommer det med mellanlandning att ta uppemot 18 timmar.
Engelskan klarar han något bättre, men Bissarnas outtröttlige flankspringare denna säsong känner sig så klart mest bekväm med spanskan. I alla fall när det är intervju. Så lagkamraten Roman Tello får agera tolk. Han är också chilenare men har varit i Sverige länge och kan svenska nu.
Säsongen tog slut i söndags. Bissarna föll borta mot Åtvidaberg med 2–3 och slutade därmed fyra i division 2 södra Svealand. Ed Verhoeven spelade 25 matcher. Han missade bara en, avstängd efter tre gula kort.
Vad visste du om Sverige innan du kom hit?
– Zlatan. Och lite om Malmö FF.
Visst, lite fotografier över Sverige hade han också sett.
– Fin natur. Och lugnt, det är säkert att leva här.
Att bo i egen lägenhet hade han redan ett och ett halvt års erfarenhet av efter tiden i Argentina och klubben CA Lanus, som spelar på högsta nivå i Argentina, men Ed fick spela med B-laget.
Han säger det inte själv men enligt Roman Tello gillar Ed Verhoeven att laga mat.
– Han brukar lägga ut lite bilder på Instagram ibland, säger Roman Tello.
Har du provat att laga några svenska rätter?
– Nej ... Jo, köttbullar. Eller, jag gjorde dem inte själv, jag köpte färdiga, ler Ed Verhoeven.
Efter en och en halv säsong i den argentinska klubben var han redo för en ny utmaning. Att han blickade mot Europa var inte så konstigt.
– Alla spelare i Sydamerika vill spela i Europa, slår han fast.
Hur skiljer sig då fotbollen om han jämför med spelet i Sydamerika?
– Där är det mer aggressiv fotboll. Här är det mer taktik.
Men det är han bara tacksam för, menar att det utvecklat honom, gett honom ny erfarenhet.
Sin egen säsong här recenserar han kort:
– Det finns alltid saker man kan göra bättre.
Att laget hade chans på kvalspel (andraplatsen) men sumpade den grämer honom. Han skulle också gärna ha velat vara en bättre ledare på planen för truppens alla unga spelare. Men då kom språkbarriären emellan.
– Jag försökte med engelska men det blev inte samma sak.
20 november flyger 23-åringen hem till Chile igen och staden Olmué, inte långt ifrån huvudstaden Santiago.
– Jag har två bröder och en syster. Jag är yngst, säger han och konstaterar att det han saknat mest har varit familjen.
Pappan är från Nederländerna men där har Ed aldrig bott. Han är född och uppvuxen i Chile, men såg till att få dubbelt medborgarskap just med tanke på en fotbollskarriär i Europa. Det är också anledningen till att Bissarna kunde värva honom.
Blir det en fortsättning här?
– Kanske. Det är möjligt. Jag måste se vad klubben erbjuder.
Han vill också diskutera med familjen, men säger:
– Jag är nöjd med Bissarna. Det finns stor potential.