– Det här känns väldigt roligt och spännande! Qatar är ett fantastiskt fint land – och ett häftigt ställe att spela fotboll. Riktigt fina planer, både på träning och match.
Vad är dina intryck av Mesaimeer SC?
– Klubben, ledarna och spelarna har tagit emot mig på ett väldigt bra sätt sedan dag ett. Det är en väldigt familjär och seriös klubb som har ambitionen att ta sig upp till högsta ligan igen.
Varför lämnar du Persebaya Surabaya där du var het och med i årets elva?
– Ligan i Indonesien har stängts ner på obestämd tid på grund av covid-19. Jag kan inte bara sitta och rulla tummarna. Jag vill spela fotboll. Så jag tackade nej till en förlängning. Jag blev kontaktad av fyra olika lag i Asien och Mellanöstern. Mesaimeer gav mig ett erbjudande jag inte kunde tacka nej till.
Hur tänker du på spel i Qatar och nästa steg i din omväxlande fotbollskarriär?
– Jag får spela fotboll, men också att uppleva ett roligt, häftigt och lönsamt äventyr i några månader. Jag ser jag fram emot en ny erfarenhet och en ny marknad att visa upp sig i. Jag vill fortsätta spela i Asien och Mellanöstern så länge jag kan och orkar.
Mesaimeer ligger femma just nu, hur ser du på säsongen?
– Tolv matcher kvar, ettan går direkt upp och tvåan kvalar uppåt – inget lag åker ut. Vad som händer efter det visar sig. Men jag har mycket kvar att ge fotbollen och är sjukt taggad på detta äventyr.
Du är allround som anfallare, vilken roll har ni snackat om här?
– Jag ska i första hand spela på en kant, både vänster och höger – i en fri roll. Men jag ska även användas som en ren forward i ett 3–5–2-system.
Vad betyder det här för dina landslagsambitioner med Palestina?
– Mycket. Jag får spela fotboll igen det är viktigt och bra. Spelar man inte matcher så finns det ingen chans att man kommer med i landslagstruppen. Min ambition och förhoppning är självklart att fortsätta vara med där.
Vilka intryck har du fått av fotbollen i Qatars andraliga?
– Svårt att säga redan nu. Men utlänningarna är duktiga och håller hög nivå i ligan – hörde nu att Nigel de Jong lirar här numera. De lokala spelarna blandar och ger.
Du kommer in och snor någons ordinarie plats, hur tas man emot då?
– Alla utlänningar som värvas spelas automatiskt i princip varje match om man inte underpresterar grovt eller har någon skada/känning. Det vet alla om på förhand. Sedan är det fullt naturligt att det väcks irritation om någon blir av med sin startplats; var och en väljer hur man tacklar det.
Känns det tufft att komma från padel och gym i Nyköping direkt till ligaspel?
– När det kommer till bollkänsla och kvalitet så är den alltid där oavsett vad. Styrkemässigt känns allt bra. MEN det är fotbollskonditionen och matcher som behövs nu. Förhoppningsvis kommer man in i det snabbt. I början ska jag försöka gå mycket på rutin och erfarenhet.
Spel utanför Europa igen är ändå ett stort beslut rent socialt va?
– Absolut, så är det. Det gäller att vara stark mentalt för att kunna klara av sådana här äventyr, spelar ingen roll hur bra du är som spelare – har du inte huvudet så överlever man inte i dessa länder, ligor och lag.
Mahmoud Eid ansluter tillsammans med en brasse och en tunisisk spelare för att ersätta lika många utländska spelare som ledningen inte tyckte räckte till.
– Jag flyttade hemifrån första gången när jag var 15 år så jag har varit igång i 12 år nu; blir allt starkare mentalt och fortsätter att jobba på den biten. Karriären är kort. Det handlar om att säkra upp framtiden så mycket man kan.