"Faciliteterna här är grymma. Allt finns. Och så finns det många tränare som ser till att vi är i toppform. Det har varit mycket professionellt", säger Rasmus Holmberg om tiden i Providence.
2024 blev ett omtumlande år för Nyköpingskillen. Till en början hörde en agent, som jobbade för olika college, av sig till honom via Instagram. Frågan han ställde var "har du lust att spela fotboll i USA?".
När SN träffade Rasmus Holmberg strax innan avresan i somras, berättade han att speciellt hans föräldrar ställde sig tveksamma till förfrågan. Det lät för bra för att vara sant.
Men efter att han tackat ja gick det snabbt. NBIS-mittfältaren fick en plats på Bryant university i Providence, i den lilla delstaten Rhode Island, runt 30 minuter från Boston på östkusten.
Fotbollslaget som han skulle spela för rankades på 20:e plats 2023. De hade vunnit sin serie, East America D1, och gått vidare till slutspel. Förutsättningarna för en bra collegetid fanns där. Men något sprack.
– Det har varit mycket roligt, mycket fotboll och studier. Skolan är väldigt annorlunda från svensk skola. Det var svårt att anpassa sig först. Det är mer presentationer, mer tentor, säger han.
Rasmus Holmberg valde International business som sin major (huvudämne) och kastade sig in i studierna och träningen.
– Jag hade superkul, men fotbollen var inte riktigt vad jag hade trott. Det är inget fel på colleget som sådant. Jag har fått många nya vänner under den här tiden, men det är fotbollen och spelsättet som jag inte riktigt tycker om.
Han berättar om fria byten i matcherna som inte gav någon kontinuitet, om snabb fotboll, mycket fasta situationer och långbollar.
– Det är inte riktigt mitt sätt att spela. Jag gillar att ha "possession" att äga bollen. Det är som en ny sport här.
Det skapade, som Rasmus Holmberg säger, ett dilemma. Han gillade ju collegelivet och fotbollslaget tog sig till regionsfinal.
– Om vi hade vunnit hade vi gått vidare till den nationella turneringen. Men det som är kul är att de som vi förlorade mot i finalen har nått semifinal nationellt.
Men trots det var det något som saknades. Det som han egentligen åkte till USA för att få.
Är det något som du tar med dig från det här halvåret fotbollsmässigt?
– Vi tränade väldigt mycket, från klockan åtta till elva, och jag har lärt mig mycket om träning och återhämtning.
Var han kommer att spela nästa säsong är inte bestämt ännu. Rasmus Holmberg säger att han ska ta kontakt med Bissarnas sportchef.
– Jag ser absolut inte det här som ett misslyckande. Jag tycker att det var en rolig upplevelse och det har varit skitkul. Fotbollen var inte som jag trott, men jag visste att Sverige alltid skulle finnas kvar. Det är bara att flytta hem.
Rasmus Holmberg lämnar ett julpyntat USA den här veckan och hinner lagom hem till Sverige innan helgerna.
Hur känns det att få fira jul hemma?
– I USA går dom "all in" med att dekorera husen. Många har lampor runt hela huset vilket är coolt. Julafton är verkligen jättestort här. Men jag längtar generellt efter maten hemma. Maten här är inte den bästa, den är inte så nyttig. Min pappas mat är på en helt annan nivå, haha. Jag kommer nog inte sakna själva julen i USA, men jag kommer sakna mina vänner jag har fått. Jag ser fram emot att fira jul med min familj där hemma.