Helena Pettersson kan inte träna så mycket i Multihallen. Familj och barn kommer före. Men ibland tar hon med sig barnen till träningspassen. Den här gången var det dottern Ingrid som följde med.
– Jag har inte varit så aktiv. Jag tävlade i mars och sedan har jag bara försökt att hålla i gång, underhållstränat. Så tanken var inte att jag skulle vara med, säger Helena Pettersson.
Hon och dottern Ingrid har värmt upp på löparbanorna.
– Jag har tre barn, fullt upp och man prioriterar bort sig själv. Jag pratade med Jenny (Rosén) om att man måste ha respekt för kroppen också så att man inte skadar sig. När man inte kör så mycket explosiva övningar. Men jag kom överens med henne om att gå dit och att ta det som ett träningspass. Funkar det så kör jag alla grenar.
Ingrid kommer alltså att finnas på plats på Rosvalla och ställa upp i K40-klassen. Jenny däremot är det frågetecken för. Hon var på akuten under tisdagskvällen med ett avslitet ligament i handen så hennes deltagande i K50 är inte helt hundra.
Tävlingarna på lördag inleds med häcklopp för alla och avslutas med lopp över 800 respektive 1 000 meter. Störst startfält är det i klasserna M45 och M50. Norrmannen Knut-Henrik Skramstad, som slog världsrekord i Nyköping förra året, ställer upp i M85 och det är bäddat för rekord igen.
Rekord är inget som Helena riktigt är ute efter. Mer kanske att tangera tidigare resultat.
– Det skulle vara skönt om man inte vore för långt från tidigare resultat. Det skulle vara skönt. Att man ändå kan underhålla det även om jag mest tränar hemma. Styrka och intervallträning i skogen.
Så tekniken blir lidande?
– Ja verkligen. Jag märkte en stor skillnad efter att jag fått barn 2020. Jag hann träna ganska bra fram tills dess och kunde nöta tekniken och då plockade jag hem bättre resultat. Men kan jag bara genomföra dagen är jag nöjd.
Helena har friidrottsbakgrund och blev sugen igen när hon följde sin son till ett träningspass.
– Jag blev jätteglad att de (Nyköpings BIS Friidrott) hade veteranträning här. När jag letade efter det i Karlstad så fanns det inget. Men nu är sonen mer intresserad av fotboll och handboll.
Vad var din favoritgren när du var yngre?
– Korta sprint, 60 meter, 60 meter häck. 200 meter hann jag inte springa så många gånger, men sprint tycker jag om. Femkampen är rolig eftersom det är lite längd och höjd. Jag är väl halvdålig på allt...ha, ha.
– Men det är en sådan himla gemenskap på femkampen. Jag är ju själv i min klass men jag kommer att tävla med alla andra kvinnor. Det är en dag att umgås.