– Vi har inte riktigt spelat som vi vill den här mäkliga säsongen. Men vi tränar på riktigt bra just nu. Det är nästan samma härliga grupp som förra året, där alla vill framåt – nu gäller det bara att samla ihop truppen, säger Kassem.
Fyra mål framåt i de senaste två segrarna, hur är det att inte bara kunna koncentrera dig på försvarsjobb?
– Riktigt kul. Men det kan också vara svårt och jobbigt ibland. Men jag tycker att det börjar kännas bra, att jag har fysiken – sedan har jag massor att träna på.
Vad är det framför allt som du kan bli bättre på?
– Jag måste lära mig att aldrig slappna av. Jag måste röra på mig. Jag måste vara med på att allt kan hända; även om det kommer en knuff måste jag fånga bollarna.
Hur har omskolningen från nio meter till linjespelare varit?
– Rätt tufft från början. Det är en helt annorlunda fysisk utmaning; på nio meter springer man mycket så det blir mera flåsigt. Inne på linjen är det en annan trötthet, men man får faktiskt minst lika mycket hårda smällar på nio meter…
Vad är din roll när det gäller medicinsk forskning?
– Vi jobbar med huden och hur man ska få medicin att gå igenom huden, ytvetenskap.
Du var en av tre mittsexor i ett instegslandslag, hur kändes det att få det beskedet?
– Jättekul. Det är sådant här man spelar och tränar för. Kul att det jobbet märks. Det känns som ett kvitto på att man har gjort något bra – även om det här inte är en slutdestination. Det finns ju en nivå till...
De flesta i landslagen är proffs medan du har avancerade universitetsstudier, hur fungerar det?
– Ganska bra eftersom vi tränar på eftermiddagarna. Jag kan vara lite trött i huvudet. Men det kan också verkligen vara bra att rensa skallen – och på matchdagar försöker jag planera in att bara plugga litegrann...
Hur är det med alla fula tjuvknep där inne på linjen?
– Jag tycker bara att det är kul – glad att jag får spela. Visst, under match kan det vara lite hetsigt. Men efteråt är det oftast glömt.
Vad är det värsta du själv brukar göra för att störa motståndaren?
– Jag gör inte så mycket sådant, ha ha, Möjligen händer det att jag står på nåns fot, men oftast inte medvetet...
Du började i Malmö på division 2-nivå, men nu verkar siktet vara på att nå hela vägen va?
– Jo, när det kommer mer speltid och jag har en tydlig roll även offensivt börjar jag tänka att det kanske kan gå.