Valacken Massimo Duti och Willia Ohlinger Axelsson har hittat varandra. Hon beskriver honom som "pigg, glad och älskar att hoppa".
Men bronset fick Willia verkligen kämpa för.
– Jag låg bra till inför finalen som tvåa, men under förstarundan fick jag åtta fel och åkte ned till en femteplats. Jag stämde inte av till två hinder, lite slarvfel. Jag var lite nervös och red inte lika bra som i de andra rundorna.
Var du ännu mer nervös inför den andra rundan då, eller?
– Nej, jag var lite arg på mig själv efter misstagen i den första rundan. Det var bara att ladda om och göra vad jag kunde i andrarundan. Jag visste att det inte var helt kört om jag red felfritt då.
Och det var precis vad som hände. Massimo Duti och Willia slutade på tredjeplats, bakom två norska ekipage.
Dessförinnan hade Willia och skimmeln tagit guld med laget.
– Efter första dagen, då vi red en 1.35-klass, där man fick straffpoäng beroende på hur långt ifrån man var till den som vann, låg vi tvåa efter Norge. Dagen efter var det två lagrundor och vi hade fyra fel i förstarundan. Jag var nolla i båda. I andra var alla felfria medan Norge tappade. Så vi hade sex fel bättre än dem.
Du brukar rida bra i Drammen?
– Det gick bra sist vi var där. Vi vann vår premiär i 1.40. Jag vet inte varför, men jag verkar trivas där, säger Willia och skrattar.
Nu väntar ett SM om en månad och så är det lag-SM i Falsterbo nu till helgen.
Hur har övergången varit från ponnyklasserna?
– Jag kom ju direkt in i landslagstruppen till det här året så det har gett lite. Jag har fått åka iväg på några internationella Nations cup-tävlingar och så blev jag ju uttagen till NM också, så det har gått bra.