Tärnö Hästsportklubb tog i söndags ett lag-SM brons under sitt första år i elitserien.
Sissela Smith fick en intressant helg i Falsterbo. Till en början lyckades hennes lag, Tärnö Hästsportklubb, knipa en bronsplats i lag-SM.
– Det var jättekul. Det var ett bra gäng tjejer. Det var tufft startfält och tuffa banor, säger Sissela Smith.
Guldet tog Österlens RK hem före Flyinge Hästsportklubb.
– Matilda Pettersson red i omhoppningen för oss. Hon och Head over Hills är klubbens starkaste ekipage, men han hade just hoppat så han var lite trött i kroppen. De andra lagen valde hästar som hade fått vila lite längre. Hon var dessutom först ut och det är alltid svårt, eftersom man inte vet vad man ska ha för plan, men hon gjorde det bra. Det var synd att det ramlade två bommar men det är lätt hänt.
Sissela påpekar att om Österlen haft ned en bom till hade det blivit ny omhoppning om medaljerna.
Ålbergaryttaren red Luna D'O i laget och var felfri. Övriga ekipage i Tärnö var Moa Behrens på Calida van het Exelhof och Elin Lundin på Cayman.
När det sedan vankades final i Swedish 7 stars så hoppade Sissela upp på Gabylanda. Det blev en tredjeplats efter segrande Niklas Arvidsson på Hotmail. Linda Heed från Västerljung blev fyra på nya hästen Skylander VS, Peder Fredricsons en gång tilltänkta OS-häst. På köpet fick både Sissela och Linda plats i nästa helgs femstjärnigaklasser i Falsterbo
– Det ska bli jättekul att få vara med på en sådan tävling. Jag har inte ridit någon i Europa. Jag gjorde någon start i USA, men det var länge sedan och det var inte alls på den här nivån. Nu ska jag verkligen försöka ta mig till grand prixen och vara med i matchen.
Samtidigt vill hon samla rutin med hästen och njuta.
Sissela Smith trodde på stoet Gabylanda. Nu har Ålbergaekipaget kvalat in till de internationella klasserna i Falsterbo.
– Den här hästen är otrolig. Hon ägs av Alette och Göran (Olsson Sederholm) som har Ålberga gård. Hon tävlades av deras dotter Fredrika och tanken var att jag skulle rida till henne för försäljning. Jag sa att jag trodde att det var en 1.50-häst, men det var nog ingen som trodde på mig. Men ibland har man en känsla. Jag kände att hon hade mer att visa, att hon inte ens hade börjat sin resa. Det var jätteroligt att få ge henne en chans nu.
Sissela berömmer hela teamet bakom ekipaget också; tjejerna på hemmaplan, veterinärer, equiterapeuter.
– Det krävs mycket för att hålla en häst på den här nivån, säger hon.
Med placeringen i Falsterbo kommer nya, angenäma bekymmer. Sissela måste lägga om tävlingsplaneringen.
– Vi ska vara med på SM vecka 32, efter det får hon lite semester och så har jag börjat titta på starter internationellt i höst.