Dicky Swing och Ulrika Hagen är de som man ser först under SM. De delar ut de åtråvärda nyckelbanden som gör att man får ta in väskor i anläggningen.
Redan i entrén blir man väl mottagen av Dicky Swing och Ulrika Hagen.
– Det har varit full fart. Vi tas lite som Lokalbokning också ha ha. De frågar om allt, var man kan få tag i skötbord, väskförbudet, ja allt. Men de flesta är glada, säger Ulrika Hagen.
Det enda som riktigt strulat är att de nödvändiga nyckelbanden för badgen lyste med sin frånvaro i början av turneringen.
Ulrika Hagen har varit med under alla tre SM-turneringarna, Dicky Swing under två.
– Vi börjar få rutin, men det här är roligt. Vi sätter Nyköping på kartan för många. Under lördagen hade vi nog 1 100 på läktaren, säger Dicky Swing.
– Och vi gör det för föreningen. Vi tjänar en del pengar, det ska vi inte sticka under stolen med, säger Ulrika Hagen.
Sofia Hillukkala och Veronica Örnebjär har stått i kiosken under ett tretimmarspass. "Det har varit jätteroligt", säger Veronica Örnebjär.
En trappa upp har Sofia Hillukkala och Veronica Örnebjär just gått av sitt tretimmarspass i kiosken. Båda har barn i föreningen.
– Det har varit jätteroligt och man kan ju se lite innebandy från den här kiosken. Det är första parkett, säger Sofia Hillukkala.
Åtgången av speciellt godis har varit stor.
– Jag tror att en del lag har haft godisförbud så direkt efter sista matchen har de kommit upp hit och köpt godis, säger Veronica Örnebjär.
Kecke Lundh håller koll på det mesta under distriktslags-SM. Till vardags är han klubbchef i Onyx.
96 matcher, 800 spelare och över 2 500 sålda biljetter. Och så 400 funktionärer för att få allt att rulla utan problem. Kecke Lundh, klubbchef i Onyx, har varit spindeln i nätet som vanligt.
– Det är den tredje turneringen i närtid, men vi arrangerade några stycken för tio-femton år sedan också. Vi är vana arrangörer ändå och vi får mycket cred från förbunden. Vi är oerhört noggranna när vi planerar, säger han.
Ett helt år har det tagit att organisera turneringen.
– Det är ett samarbetet med Nyköpings Arenor. Vi har ju byggt om i princip alla hallar, utom A-hallen, påpekar Kecke Lundh.
Damfinalen spelades mellan Dalarna (gula tröjor) och Västsvenska. Det var det sistnämnda laget som till slut tog hem guldmedaljerna.
Dalarnas läktarklack var stark under tjejernas finalspel.
Västsvenska satsade på slagverk i sin supporterklack.
Dalarna gick till final bland de 16-åriga tjejerna.
Västsvenska har synpunkter på domarens insats i finalen.
Är det inte svårt att få ihop tillräckligt många funktionärer?
– Det har varit lite tjat, som det är i föreningsvärlden, men det har gått förvånansvärt bra. Och när alla är här då tycker de att det är fantastiskt och ler och är glada. Och det är något som vi får höra mest, att vi är så glada arrangörer. Det tycker jag är underbart.
Vad kan ni förändra till nästa år?
– Jag skulle vilja se större samverkan med Nyköping som stad, med hotell, besöksnäring, restauranger. Vi har fin arena men det finns det många av i Sverige. Vad som är avgörande för att vi ska få sådana här arrangemang är värdskapet. Och det börjar inte när första laget står i foajén utan ett halvår innan, säger Kecke Lundh.