En ung Christoffer Thorsén i Gnesta IK:s matchtröja 2012.
Efter två perioder hemma mot Kista-Sundbyberg låg Gnesta under med 1–2, trots att man ledde skotten med 23–10 (till slut 39–14).
– Vi hade svårt att få in puckarna, skapade inte några riktigt bra chanser, säger Gnestatränaren Per Theorén.
Matchen skulle inte alls bli en lika stor klang och jubelföreställning som 11–5 segern mot Brinken i förra omgången.
– Vi var nog ganska förberedda på att det skulle bli tufft. Jag tycker de spelar bra, är samlade och har bra fart. De är svåra att komma igenom, säger Theorén.
Men gästerna började dra på sig alldeles för många utvisningsminuter sista perioden. Totalt kom det att sluta med 54 minuters bottid sista 20 för gästerna, därav två matchstraff.
– Det första var en bentackling och det andra en huvudtackling. Så segern kostade lite, båda våra killar fick kliva av.
På det första behövde Gnesta alla fem powerplayminterna på sig för att få in kvitteringen. Men precis när gästerna blev fulltaliga lyckades comebackande Christoffer Thorsén få in 2–2.
– Vi har ju haft backproblem en tid så han har tränat med oss i två veckor. Nu var det dags för comeback, säger Theorén.
Hur länge sedan är det han spelade i Gnestatröjan senast?
– Det är väl fem år sedan.
Att brorsan Tim också finns i laget har kanske spelat in?
– Det gjorde nog beslutet lite lättare.
Minnesgoda kommer säkert ihåg att Christoffer hade bra klass på sitt backspel.
– Han är fortfarande stabil.
Gnestatränaren var sedan inställd på övertidsspel när gästerna, med mindre än en och en halv minut kvar att spela, drog på sig en ny utvisning. Då tog det hemmalaget bara sju sekunder av powerplayspelet att få in det som blev avgörandet.
– Vi vann tekningen. Pucken gick tillbaka till Tim Thorsén. Vi hade bra trafik på kassen där, myser GIK-tränaren.
Förutom bröderna som fixade segern med sin mål ville han framhålla två:
– Jocke Persson gör en bra match på backen. Felix Karlsson sliter på bra lite i skymundan i tredjefemman.