Padel stod på programmet för Björklövens allsvenska hockeylag när vi når lagets kapten Fredric Andersson på tisdagsförmiddagen.
Fast egentligen hade nog gänget helst ägnat sig åt det de får betalt för.
– Jo självklart. Men det här är en extraordinär sak som hänt hela jorden. Det är inget man kan förbereda sig på, säger Gnestafödde Fredric Andersson angående den coronasmitta som påverkar även hockeyallsvenskan.
Att all ishockey ställdes in i virusets spår blev rejält kännbart sportsligt för Björklöven. För det här var året det äntligen var dags att ta steget upp i högstaserien.
"Löven" närmast joggade hem den allsvenska serien och hade 1–1 i matcher i den allsvenska finalen mot Modo när allt avbröts.
– En väldigt konstig känsla. När man nått så högt man kan i ens hockeyliv. En fruktansvärt otajmad situation om vi bara tittar hockeymässigt för Björklöven och Umeå. Jag kan tänka mig att det varit mycket tårar bland fans och det har det varit bland oss spelare också, men det är inte mycket man kan göra. Jag tror vi kan göra om det här nästa säsong.
Andersson beskriver säsongen som det bästa han varit med om sportsligt.
– En helt fantastisk säsong, den absolut bästa grupp jag spelat hockey med och alltifrån hur ledarsidan och våra fans agerat under säsongen, det har varit magiskt. Nästan som en film.
Mitt i tragiken har Fredrik och sambon Malin, bördig från Piteå, något roligare att se fram emot. I maj föds parets första barn, en dotter.
– Skönt att ha något positivt att fokusera på. Det är första barnbarnet för farmor och farfar också, så de är laddade. Sedan har jag hört från andra att det är lättare att koppla bort hockeyn om man har en sådan liten rackare som väntar hemma på en.
Med den vetskapen var det också enkelt att signera ett nytt kontrakt redan i november, ett avtal som sträcker sig över de närmaste två säsongerna.
– Umeå är en toppenstad med bra storlek. Flygplatsen ligger bra så nära och kära kan komma hit och människorna här är grymma också. Spelar man hockey blir man bortskämd och även om man får höra när det inte går bra så är det tusen gånger värt när det är åt andra hållet.
Så, du blir kvar i Norrland även när kontraktet går ut?
– Då är jag 34 och som det känns nu spelar jag vidare. Hockeyn får styra, men sedan får vi se vad det blir, avslutar lagkaptenen och den blivande pappan.