Även om Matteus Ward själv bara fick en lätt släng av coronan så fick Mora IK en tung svacka. Nu är dalalaget tätare och på gång igen.
– Ja, att vinna den där viktiga matchen i Umeå mot Björklöven med 3–1 blev något att bygga vidare på. Då vet jag att man KAN, att högstanivån just nu är helt okej. Visst, det kan gå dåligt i någon match, men det är bara att släppa. Det där bygger självförtroende, säger Matteus Ward.
Efter årsskiftet är det egentligen mest den senaste förkylningen som har varit lite jobbig – just i ett läge när det mesta flöt på med målvaktsspelet och han fick stå ganska mycket. Det har blivit 15 matcher hittills under den första seniorsäsongen.
–Ja, de senaste matcherna som jag har spelat har vi vunnit så jag hade en bra känsla, men så blev jag sjuk. Synd. Jag missade bland annat matchen mot Timrå, som ju har några BRA spelare. Ja, Jonathan Dahlén är ju bäst i hela allsvenskan. Jag missar någon till, men matcherna kommer tätt nu – så det är bara att blicka framåt, säger Ward.
Både hans eget och lagets försvarsspel var ur slag efter det att en stor del av laget drabbades av corona samtidigt.
– Jag själv fick coronan väldigt lindrigt; kändes konstigt att det nästan var över efter en natt med feber. Och med tanke på det känns det bara skönt att ha haft covid-19. Jag hade tur.
Det var värre för lagets spel. Mora IK sladdade betänkligt i hockeyallsvenskan.
– De första veckorna var det svårt att hitta tillbaka. Framför allt när målen i baken väl börja komma så kunde vi inte stoppa blödningen, utan tappade tio– femton minuter helt. Det har vi blivit bättre på; släppa ett och sedan komma igen.
Om man bara kollar stats är du på gång – hur märker du det i själva spelet?
– Jag räddar fler puckar, ha ha. Stats försöker jag inte tänka på alls. Allt handlar om de senaste matcherna. Hur jag har spelat och hur laget har spelat. Ofta är det kopplat till varandra. Både jag och laget kommit på god väg att hitta struktur i spelet.
Det skiljer bara tio poäng mellan femman Västerås och tolvan Modo, ni har lite färre matcher spelade än de flesta och har väl bra läge att klättra?
– Det är kul att det är tajt och att alla slår alla i den här serien. Egentligen känns det bara som att Timrå är ett nummer större än alla oss andra. Bottenlag kan påfallande ofta slå topplag just nu. Men ska vi utnyttja det här läget gäller det ju fortfarande att vinna de där hängmacherna. Vi har tuffa matcher framöver; Björklöven och Karlskoga är ju bra topp tre-lag.
Påverkas du, som kommer direkt från juniorspel, mindre av att det är tomt på läktarna?
– Jag tror i alla fall att den här säsongen ha känts ännu konstigare och mer speciell för mig om det hade varit proppfullt på läktarna. Nu är det ungefär som juniormatcherna i atmosfär. Men det är ju samtidigt TRÅKIGT. Jag hade sett fram emot att spela med publik varje kväll.
Men nere på isen är hockeylivet ändå rätt kul för dig just nu?
– Ja, jag tycker att det har varit en bra säsong; har fått stått rätt mycket på slutet och känner mig nu som en vanlig lagmedlem fullt ut. Jag har kommit in i det.
Och hade du spelat juniorhockey så hade det väl varit en helt bortkastad säsong?
– Ja, med tanke på att så många inte får spela hockey alls är det INTE synd om mig bara för vi inte har någon publik. Jag får spela hockey på en hög nivå en säsong när så många nästan inte har spelat några matcher alls. Stå i allsvenskan är kul. Jag får tävla på riktigt nu...