Det var i mötet mot Vallentuna som TimThorsén fick sin hjärnskakning och fick ledas ut från isen. "Nu känns det nästan ingenting Jag mår mycket bättre" säger han.
– Jag har kommit tillbaka fort efter de här lite lättare hjärnskakningarna. Jag vet vad jag ska göra för att kunna komma tillbaka och nu har jag gjort vad jag kan göra – vilat.
Det var i mötet mot Vallentuna som det bokstavligen smällde till för 20-åringen.
– Jag tror att jag och en Vallentunaspelare krokade i varandra och så gled jag in i sargen med huvudet före. Det är vad jag kommer ihåg. Jag fick ont i huvudet direkt i varje fall, säger han och berättar att han fick tillbringa natten på sjukhuset.
Det var Tims fjärde hjärnskakning i sin hockeykarriär. Den tredje lite lindrigare. Den värsta fick han i sin första match för Malmös J18-lag för fyra år sedan.
– Jag kommer inte ihåg något efter den. Inte hur jag svimmade på isen eller något. Jag var 16 år. Jag låg flera månader efter den smällen.
Hur många smäller orkar ditt huvud med?
– Jag tror fem och sen måste man tänka till om man ska fortsätta.
Vad som gjort att Tim fortsatt är enligt honom själv "kärleken till sporten".
– Man har ju hållit på med det hela livet så vad ska man göra annars? Lagt ned alla de där timmarna så då vill man inte bara sluta över en dag.
Han vet att riskerna ökar att få hjärnskakning efter antalet smällar mot huvudet.
– Det här var ju ingen riktigt hård smäll mot huvudet och ändå så får man en hjärnskakning.Så visst har man tänkt på det, men man har kommit till beslutet att ändå fortsätta.
Du kan inte haft någon kul jul?
– Nja, både och. Det släppte några dagar innan jul så att jag kunde umgås med min familj så det har varit både och. Men annars har jag bara legat hemma. I början fick man ligga själv i ett mörkt rum, men den senaste veckan har jag knappt känt någonting. Och i dag (läs i måndags) ska jag försöka cykla på träningen.
Efter fyra hjärnskakningar känner han till den så berömda hjärntrappan väl. Han vet att om det blir ett bakslag så måste han gå ned ett trappsteg igen.
– Jag har ju gjort den några gånger, säger han med ett trött skratt.
Redan på onsdagen, vid årets sista träning, var han på is. Men det var i icke tacklingsbar tröja och han skötte mest tekningar.
Hur känns det inför den nya serien?
– Jag tror att vi har goda chanser att gå till playoffen. Jag tycker att vi fått ihop något riktigt intressant här på slutet även om inte resultatet varit till våran fördel. Vi har fått in ett spel som om vi gör det varje kväll så kommer vi att börja vinna matcher också.
Det egna spelet har gått lite upp och ned erkänner Tim.
– Jag började väldigt bra, men så kom jag in i en svacka i mitten och sedan gick det upp igen. Upp och ned helt enkelt. Jag är ändå nöjd eftersom det är mitt första seniorår.