Hur känns det?
– Det känns väldigt bra. Mitt mål var att vinna minst en match. Jag var väldigt nervös inför första matchen eftersom jag inte visste vilken form jag hade. Nyckeln är att vinna första matchen och få en bra start.
Hur tog du dig till final?
– Jag fick möta en fransman i andra matchen. Han var stor och muskulös, men blev varnad i början av matchen och jag kunde vinna på minsta möjliga poäng. Sedan väntade en holländare som gick fram som en ångvält. Jag fick ner honom på rygg och vann matchen.
Och i finalen väntade fjolårets vinnare?
– Ja, en fransman. Jag visste att han var duktig och det var fullt fart i början. Jag gjorde ett misstag och förlorade efter halva matchen. Det är små marginaler som avgör.
Men du fick revansch på honom i lagtävlingen?
– Ja, det var så jäkla skönt. Jag gjorde en kontring och lyfte honom. Tyvärr förlorade vi i sista matchen med 3–2 och slutade till sist femma.
Hur var det att tävla i Kroatien?
– Det var väldigt varmt. Sedan var det storslaget med 800 deltagare och mycket folk överallt.
Vad väntar för dig härnäst?
– Jag tävlade mycket som junior både på SM och EM. Nu har jag fått lite blodad tand och funderar på att tävla i VM i höst. Först ska jag bara smälta det här och njuta av silvermedaljen.
Förresten, du är tillträdande rektor på Campus Nyköping. Bör eleverna vara oroliga?
– (skratt). Nej, det tror jag inte. Jag har hållit på med det här så länge.