I maj i kanotens mecka, ungerska Szeged, ska Dennis Kernen försöka kvala in en svensk OS-kanot på K2 1 000 meter tillsammans med Södertäljekanotisten Albert Petersson.
– Jag och Albert fick veta för ett par veckor sedan under lägret att vi får chansen på OS-kvalet i Szeged i maj. Riktigt inspirerande och bra att få beskedet så tidigt så vi hinner träna ihop oss, säger Dennis Kernen.
Hur går det med den saken?
– Det har gått väldigt bra. Vi har bra stäm i tävlingsfarten. Nu slipar vi på lite tekniska grejor.
Vad är det som lirar med den här K2:an?
– Albert sitter där bak och är en motor som jag har mycket förtroende för. Han har varit i final på EM och världscuper. En trygghet.
– Vi paddlar lika rent tekniskt. Men K2-tekniken är annorlunda än K1; högre kraftinsats i början. Det jobbar vi in med varandra just nu.
Det är ett nålsöga att klara återkvalet där – som läget är nu – bara en OS-plats står på spel.
– De senaste gångerna har det kommit flera OS-medaljörer från återkvalen, så det är bland de tuffaste saker man kan göra inom kanot. Men det är klart att jag tror på det. Jag skulle inte orka driva mig så här hårt med tre pass om dagen, så man nästan kräks, för att sikta på att bli tvåa.
Ni slår underifrån – vad talar för er?
– Ingen av oss upplever nervositet, utan snarare lyfter oss vid tävling. Vi har inte råd med några misstag den dagen – men det har vi heller inte planerat att göra. Allt måste klaffa just i det loppet. Det handlar om att ha ett inre fokus, inte släppa vår extremt utpräglade lopplan.
Är det någon som kan just K2 1 000 meter är det Oscarsson, som tillsammans med NKK:s Henrik Nilsson har guld såväl på VM som OS.
– Ja, han hjälper oss mycket just nu. Den stora grejen med Markus är att han har lyckats i K2 och var aktiv på toppnivå så sent som 2012.
Oscarsson/Nilsson initierade "mördartaktiken", att gå stenhårt från start...
– Utan att avslöja detaljer handlar vår lopplan om att köra ganska jämnt första och andra 500. Men i grunden handlar det nästan bara om att man måste ge ALLT hela tiden, precis alla detaljer räknas.
Coronapandemin styrde landslaget till Mallorca där de har hyrt ett par hus och varit i en bubbla i sex veckor nu.
– Vi har isolerat oss de egna husen och tar oss bara därifrån till kanotklubben, lagar all mat själva och hade till en början en kock med oss. Vi har haft tur med vädret, befarade framför allt mycket blåst här – men det har varit många dagar med helt vindstilla.
Kernen drabbades själv av corona redan förra våren.
– Jag har i alla fall haft antikroppar, man kan aldrig vara säker – men det känns bra.
Träningsupplägget är annorlunda i år.
– Då kvalet ligger redan i maj så är allt fokus på toppform då. Därmed började vi tidigare än vanligt med kvalitetspass på vattnet och paddlar nästan bara nu. Det känns bra.
Dennis Kernen.
Dennis hoppas på ett genrep i Köpenhamn.
– Rätt viktigt att vi får den regattan då vi visserligen kör loppträning nu på Mallorca men inte har tävlat ihop; alltid en annan grej i tävlingslinnet. Vi får möta Danmarks K2:a, som tillhör favoriterna i OS-kvalet där Belgien och några till också känns riktigt starka.
I Szeged är kanot...större än någon annanstans i världen, OS-kval just där låter stort?
– Ja, verkligen! OS är det största som finns, att bara få chansen att kvala är extremt inspirerande.
Känns det jobbigt att inte ha fullt på läktarna?
– Just i loppen spelar det ingen roll, även om folk hejar så är jag så fokuserad att jag inte hör någonting runt omkring...