– Jag började faktiskt här nere förra året också, men efter den tävlingen fick jag corona. Det var nästan två månader när jag inte kunde gå uppför trappan utan att bli andfådd. Det var riktigt tufft, säger Hjalmar.
Trosacyklisten gör sitt sista år i U23-klassen. När han fyllt 23 får han möta de allra bästa så det gäller att visa upp sig i år.
Men förra året blev som sagt ett år fyllt med sjukdom och en kamp att ta sig tillbaka.
– Tolv månader med mycket arbete och enormt förtroende från laget, som trodde på mig.
Funderade du på att lägga av?
– Tanken slog mig när det var som mörkast. Men när det började släppa lite i kroppen och man kände att den kunde ta emot träningen, då är det ju självklart att man fortsätter. Det här är något jag drömt om sedan jag var liten.
Men att det skulle gå så bra i UCI C2.2-tävlingen på Rhodos hade han knappt kunnat drömma om. Hjalmar vann den andra etappen och slutade på tredjeplats i ungdomstävlingen, 36 sekunder efter totalsegraren.
– Det är en enorm känsla att på nästan ettårsdagen köra så bra. Det är riktigt roligt. En enorm lättnad att ha kommit tillbaka, säger Hjalmar och fortsätter.
– I min sista tävling i Danmark förra året kom jag trea så då blev jag motiverad att träna hela vintern. Jag har tränat på Mallorca nu i två månader. Men innan man har tävlat första gången så vet man inte hur formen är. Det här överträffar alla förväntningar.
Hjalmar beskriver känslan under första etappen, där han slutade på sjundeplats efter en klungspurt, som att han "dansade på pedalerna".
– Det kändes inte i benen att man cyklade. Jag sa det till laget efteråt att benen kändes riktigt bra.
Hjalmar tävlar för det danska laget Team IBT – Tripeak.
Den andra etappen vann han, även det efter en spurt.
– Det är lite galet. När det var tio kilometer kvar gick vi loss med en liten grupp, jag, en lagkamrat och två till och så körde vi allt vi kunde. In i sista kurvan med 800 meter kvar så fick jag en liten lucka. Jag lyckades precis hålla undan, säger han med ett skratt.
I och med det plockade Hjalmar sju nya UCI-poäng.
Tredje etappen slutade med en tolfteplats då han i en klunga cyklade in 34 sekunder efter segraren i mål.
– Det var en lite för tuff backe för att jag skulle kunna gå med den första gruppen, säger han.
Vad händer nu?
– Jag hoppas köra ett par tävlingar i Danmark, men det beror lite på landslagsuppdrag. Det kanske blir ett sådant uppdrag i Frankrike Tour du loir et Cher (den 12–16 april). Det stora fokuset med laget är annars att köra bra på Carpathian tour i Polen (28 april–2 maj), som också är en UCI-tävling.