Natten mellan fredag och lördag åkte Vagnhäradskillen de 90 kilometersloppet för första gången.
– Jag har alltid velat testa Nattvasan, men jag har aldrig fått någon att följa med mig. Men så såg jag att man kunde åka ensam i år och anmälde mig sent.
Tiden i mål blev fina 6.32,24 och en 165:e plats.
– Jag kan inte skejta så jag åkte klassiskt då också. Jag startade vid åtta och var i mål efter tre. Det var inte mycket folk i spåren och ganska mysigt faktiskt, säger han.
Det var också runt minus tio grader.
Oliver hade bara några extra blåsor på händerna när han på nytt stod i startfållan under en klarblå himmel och sol. Eftersom han inte seedat sig innan var startplatsen ganska långt bak i folkmassan.
– Det gick mycket långsamt i första backen. Det var kö kan man säga. Jag såg också mycket skidor och stavar där vi starten så jag förstod att något hänt.
Det långsamma tempot där i början gjorde att sluttiden i mål blev 8.22,42. Men händelserna i helgen är ändå något han kan ta lärdom av inför nästa stora mål i mars, Nordenskiöldsloppet som är 22 mil långt.
– Det är väldigt viktigt att äta under loppet och nu vet jag också att vattenslangarna kan frysa.
Snabbast bland sörmlänningarna var Michael Eklöf från Tunafors IK med tiden 3.54,40. Han slutade på 116:e plats. Marie-Louise Eriksson, Forssa IK, blev snabbast av damerna med en 255:e plats och en tid på 6.40,12. Andreas Sognefors från Nyköping, som gjorde sitt femte Vasalopp, gick i mål på fina tiden 5.37,03 och slutade på 2041:a plats i H45.
– Vi höll på att missa starten. Det var så mycket köer. Bara fem minuter innan starten var jag på plats i startfållan, jag fick springa dit.
Annars beskriver han loppet som ett av de bästa.
– Jag känner mig oförskämt bra nu. Vid mina två senaste starter har det varit snöstorm så det har varit nästintill omöjligt att åka och det gör mycket. Den här gången var det sol och så fanns det spår. Jag kör ju utan fästvalla så jag stakar bara och då är det bra med spår.
Andreas har inte kunnat träna så mycket på snö innan, precis som så många andra startande, och säger att de första fem milen gör man på gamla meriter.
– Och de sista fyra med pannbenet. När man kommit uppför den första backen, som är 2,5 kilometer lång och ser skylten om att det är 86 kilometer kvar...ja då undrar man vad man egentligen gör där, säger han skrattande.