"Jag har gjort mitt jobb, jag kan inte göra mer än vad jag gjort" säger Raymond Johansson Wigardh inför helgens fajt.
Jag skulle egentligen träffa Raymond hos en av hans vänner i Oppeby, men när jag parkerat bilen så möter jag honom på väg ned till affären.
– Jag måste handla blåbär och vatten. Blåbär gör att man känner sig lite mätt, säger han och ler.
SN träffar honom fyra dagar före matchen mot Dimitris Dimitriadis.
– Just nu är jag inne i min weight-cut så jag är i någon slags primitive mood. Man är låg på kalorier och jag har tränat det sista. Jag gjorde det sista passet i dag och jag orkade med den här energin. Det känns bra. Sen är de mycket annat som händer i mitt liv, men jag kommer inte låta något beröra mig eller stoppa mig på lördag.
Under tisdagsmorgonen låg vikten på 68,6 kilo och han siktar på att gå ned minst sex hekto till.
– Jag får ta lite i bastun och på fredag är det invägning. Då kommer jag ligga bra till. Det är den här sista delen som är jobbig.
Han beskriver matchen som en dessert.
– Det är en efterrätt. Just nu håller jag på att svälta mig, sedan får man äta efter invägningen och så har vi roligt på lördag.
Dimitris Dimitriadis är samma Stockholmsfajter som han skulle mött i juni i år, men Raymond var då tvungen att kasta in handduken på grund av en skada på revbenen efter träning.
– Han gillar stående fajter och har gått ett par amatörmatcher, men det var länge sedan han gick en match så man vet inte vad han uppgraderat sig i. Det är hans proffsdebut i varje fall.
Själv klarade Raymond av den debuten förra hösten. Då blev det förlust mot Djaba Murtazaliev efter att denne fått in ett rear-naked-choke-grepp i första ronden. Ett slags strypgrepp som nästan alltid tvingar motståndaren att ge upp.
– Jag är så nöjd med mitt arbete fram till den här matchen. Jag har bytt klubb sedan förra matchen, till MACC i Stockholm. Jag behövde komma till en ny nivå och klubben i Nyköping splittrades så det var dags. Den här klubben har många professionella fajters och jag har fått bra sparring.
Raymond Johansson Wigardh bytte klubb efter proffsmatchen.
Du har haft en del skador under karriären. Hur många gånger orkar man komma tillbaka?
– Jag har bara blivit starkare och under den här campen har jag inte haft några skador eller problem, ta i trä, säger han och knackar vidskepligt på busshållplatsens träbänk.
– Det finns andra grejer som varit jobbiga i mitt liv, men nu känner jag att det bara ger mig bränsle i den här matchen. Jag försöker lägga lock på nu för att släppa ut allt på lördag.
TV-dokumentären, Raymonds dröm, som släpptes förra året, vad har den betytt för dig?
– Jättemycket. Det var något som jag ville. Det var många som hört av sig efteråt som jag inte känner. Jag är jättestolt över den.
Har du fått en push samtidigt av den?
– Ja, verkligen. Det är en väldigt hård och tuff sport jag håller på med och det känns som om jag föll bort med det mentala även om jag tränade hårt och den biten har kommit tillbaka till hundra procent nu. Jag har aldrig tränat så hårt och känt mig i den här formen som jag är i nu. Och det är inte bara jag som tycker det utan folk som sett mig träna.
Sparringen och träningen i nya klubben tackar han för det.
– Jag har hela tiden kunnat testa och pusha mig själv. Det har varit tufft eftersom jag har jobb och familj också men nu vet jag att när jag kommer till Uppsala på lördag så har jag gjort mitt arbete.
Och Raymond har hittat nya saker hos sig själv som han kan utnyttja i buren också.
– Jag har hittat mitt lugn och mitt driv. Jag vågar ligga på mer och orkar mycket mer. Jag är mer självsäker.