...och gymnastik. Pilo Stylin säger precis som Dean Kriellaars att det är bra att bland så många sporter som möjligt fgram tills man fyllt 15-16 år. "Det är något som man upptäckt nu på olika idrottsgymnasium i Sverige. Hur utbrett överbelastningsskadorna är. Om det beror på för ensidig träning eller för tidigt specialisering är det ingen som vet ännu" säger Pilo.
– I morgonsoffor på TV så berättar experter om hur lite barn tränar i dag, det syns tydligt i studier också, men när frågan om vad vi ska göra åt det kommer upp, så har de inga svar, säger Pilo Stylin.
2015 träffade han neurovetaren, Dean Kriellaars från Kanada, som föreläser om fysical literacy. På svenska kallas det rörelserikedom.
– Jag har varit idrottsledare i 25 år och för 15 år sedan år sedan startade jag upp barngrupper för första gången. Skillnaden mellan nu och då är stor. Barnen av i dag kan inte röra sig på samma sätt och de ger upp snabbare. Idrottslärare som jag känner berättar om ungdomar som blir rädda när de får hög puls, de vet inte vad det är, och man vill inte svettas. Det kommer att bli så att vi har ett A-lag och ett B-lag. Att de som är rika är friska och de som är fattiga får dålig hälsa, säger Pilo.
Efter träffen med kanadensaren startade Pilo Stylin upp projektet MotoriQ i samarbete med sitt förbund, som framför allt vänder sig till föreningens ledare. Där utbildar man hur man på rätt sätt gör träningslokalen så attraktiv som möjligt och framför allt träningen så rolig som möjlig. MotoriQ anordnar numera även föreläsningar för andra idrottsförbund, sjukvårdspersonal och skolor.
– Det gäller inte enbart att öka medlemsantalet utan att få folk att fortsätta träna efter att de slutar hos oss. För somliga slutar, det är bara så, men då vill vi att de fortsätter röra sig på något sätt.
Pilo säger att ha den sifferstyrda träning, som de 10 000 stegen och en fysisk aktivitet som ligger på en timme för barn per dag och en halvtimme för en vuxen, inte är så bra.
– Till slut blir det nästan ett tvång. Alla vet att det är bra att röra på sig, men hur många gör det egentligen för att det är roligt och för att man vill? Piskan och moroten är bra ett tag, men det ska komma naturligt också.
I Nyköpings bushidoförening jobbar man aktivt för att få barn med sämre motorik att fortsätta träna.
Att de fria aktiviteterna, de som inte är styrda av någon, knappt finns längre i barnens värld vet alla. Pilo säger också att det är oroande att drygt hälften av den vuxna befolkningen enligt studier dras med hälsovådlig kondition.
– Så även om man får ett barn att träna, så finns det risk att när han bli vuxen, om hans föräldrar inte rört på sig, slutar helt. Den klassiska arvssynden: "Pappa tränade inte och det fungerade för honom".
Fysical literacy går ut på att skapa förmågan, förutsättningarna och viljan att vara fysiskt aktiv livet ut. För att nå dit krävs kompetens, självförtroende och motivation.
– Man ska kunna röra sig i olika miljöer, kunna ta sig fram i snö, vatten och på land, säger Pilo.
På vintern är det en hel del som sysslar med ishockey.
Kanadensaren Dean Kriellaars menar att rörelseförmåga föder självförtroende, som ger personen i fråga självförtroende att röra sig mer.
Pilo Stylin säger att Sverige tidigare gått i bräschen vad gäller folkhälsan men att det snabbt börjar gå utför nu.
– Verkligheten har hunnit i kapp oss och vi måste försöka jobba för att stoppa det. Alla måste göra det inte bara idrottsrörelsen utan samhället, vi vuxna. Men idrotten har sin skuld i saken. Om man inte startar tidigt i en viss idrott har man ingen chans att börja med den och når man inte upp till sin potential vid 11-12 så finns risken att man tvingas sluta.