Veckoschemat fram till nästa års Vasalopp måste stämma in i minsta detalj för att familjen ska hinna med allt. Att träna tillsammans skulle inte fungera annars. När SN besöker familjen i Högbrunn har Stefan Götesson på sig förklädet eftersom han lagat mat, medan Karin Börjeskog just kommer hem från en träningsrunda.
– Vi får egentid tillsammans under tävlingarna, påpekar hon och ler.
Det var maken som alltid drömt om att få genomföra en klassiker, men det var hon som kom på idén att söka till Team Santander i vintras.
– Jag hade tittat på upplägget under ett par år och det såg kul ut, säger Karin Börjeskog, som klarat av två Stockholm Marathon och innan dess spelat golf på proffsnivå på Europatouren.
I februari fick de besked om att de tagit varsin plats i Team Santander. 300 hade sökt, 100 kom in.
– Det är spridning på nivåerna. En del som var med på första lägret i Göteborg hade inte suttit på en cykel tidigare, andra hade redan genomfört klassikern tre gånger. Det är lite grejen med deras koncept, att man ska stötta varandra och ha draghjälp av hela teamet, säger Stefan Götesson.
Till sin hjälp har deltagarna dessutom OS-medaljörerna Therese Alshammar och Johan Olsson. Bara det tycker Karin Börjeskog är lyxigt.
– Varje vecka skickar Johan ut ett träningsprogram och så är det bara att följa det.
– Och har man några funderingar kring träning eller upplägget, så får man hjälp direkt, fyller Stefan Götesson i.
– Träningen bygger på att individerna själva är motiverade att träna i sin vardag, men vi finns hela tiden vid deras sida digitalt och hejar på emellan de fysiska träffarna, säger skidlegendaren Johan Olsson med två OS-guld i bagaget.
För parets del startar klassikern med Vätternrundan den 14 juni och sedan är det dags för Vansbrosimningen den 6 juli. Just cykling och simning är något som de inte tävlat i tidigare. De har klarat av några hinderlopp tillsammans som Toughest Viking men det här är något annat.
– Vi har inte testat att simma i öppet vatten eller simmat med våtdräkt, säger Karin Börjeskog.
– Det är mycket som är nytt, flikar Stefan Götesson i.
Är det Vansbosimningen som är den stora tröskeln för er?
– Nej, det är Vätternrundan. Att hålla på så länge. Så det är skönt att börja med det, säger Karin Börjeskog.
Stefan Götesson känner sig tveksam om han gjort tillräckligt.
– Har man gjort tillräckligt många mil? Så lite nervositet finns det.
– Och det är inte bara tiden fysiskt som kommer att vara jobbig, utan tiden mentalt. De sista tio milen. Men det är fantastiskt att cykla i klunga. Det fick vi testa i Göteborg. Det var så häftigt, säger Karin Börjeskog.
Team Santander har delat in deltagarna i olika grupper beroende på hur snabbt deltagarna beräknar att de ska cykla. Nyköpingsparet har lagt sig i tolvtimmarsgruppen.
Men hur har paret då lyckats få ihop vardagen med all träning?
– Det undrar man själv ibland, säger Stefan Götesson skrattande.
– Tydlig planering, flikar Karin Börjeskog in.
Lång framförhållning är vad som gäller. Speciellt eftersom barnen Sixten, nio år, och Lovisa, sex år, alltid kommer först.
– Vi får inte göra avkall på barnens aktiviteter och de kör från måndag till torsdag, plus varje helg. Jag är tränare för Sixtens fotbollslag också och Stefan är tränare i friidrott, säger Karin Börjeskog.
– Men jag tror att det underlättar väldigt mycket att vi gör det här tillsammans. Det är inte så att "du ska ut och cykla i tre timmar? Men herregud. Vi behöver kanske rensa i potatislandet". Det finns förståelse, säger Stefan Götesson.
Träning på morgonen och eftermiddag och mormor och morfar som barnvakt – de får ta till alla knep som de kan för att få ihop träningstimmar.
– Logistik och planering är vad som gäller på söndagar. "När hämtar du, när lämnar du.? Om jag tränar här, så kan du träna där", säger Karin Börjeskog.
De känner dock inte som om de försakat något hittills.
– Vi är kanske inte insatta i Robinson, men å andra sidan så älskar vi träning. Så vi missar inget. Dessutom inspirerar vi våra barn att träna, säger Karin Börjeskog.
– Nej, det är ingen uppoffring, håller maken med.
Träningsdosen är nu uppe i åtta-nio timmar i veckan, men den är inte livsviktig.
Ett 40-årskalas i trädgården prioriterade till exempel.
– Livet kommer emellan. Vi är inte elitidrottare för ett år, bara för att vi ska göra Klassikern, säger Karin Börjeskog.