Johanna Engström tror att det är viktigt att tävlingarna kommer igång igen. "Ja och matcher. Det är det man tränar inför. Att träffa andra ungdomar och se andra skogar är viktigt. Man kanske inte tycker det men så är det."
Snöflingorna faller i allt snabbare takt. Men den överraskande stormen, som stoppade vårens framfart för en stund, stoppar inte barnen i OK Hällen. Hela hösten och vintern, när många andra föreningar har lagt sina ungdomsverksamheter på is på grund av pandemin, har OK Hällens träningspass fortsatt.
– Det är många barn som far illa nu. Det är jätteviktigt att barnen rör på sig. Många av min sons kompisar sitter inne och spelar dataspel och han är åtta. Det är inte bra. Det kommer i slutändan att bli ett stort problem för folkhälsan att människor inte rör på sig, säger Johanna Engström och försöker få ordning på den lite vilda gruppen som rör sig längre och längre in i skogen utanför Stigtomta.
Mörkret skingras av pannlamporna.
Nioåriga Inga-Lisa Öberg har inte missat ett pass i vinter, dels kanske för att hennes pappa har hand om en av träningsgrupperna, dels för att hon själv vill.
– Om jag inte hade fått tränat så här hade jag nog varit hemma och sprungit i trappan eller något sådant, säger hon och beskriver orientering som en skattjakt man inte vill missa.
Varje torsdag träffas OK Hällens ungdomar vid friluftsgården och tränar. Längst till vänster syns Inga-Lisa Öberg som älskar orientering eftersom det liknar ett skattjakt.
Enligt rekommendationer från den svenska läkarkåren ska barn och ungdomar ha minst 60 minuters pulshöjande aktiviteter varje dag.
En studie som gjordes för fyra år sedan, den första nationalla faktiskt, visade att barn och ungdomar rörde sig alldeles för lite. Av 1 700 barn och ungdomar var det bara 44 procent av pojkarna som nådde upp till den siffran, 22 av flickorna.
Studien visade att hela sex procent inte rörde sig alls.
Det var 2017, innan pandemin. Effekterna efteråt är det ingen som riktigt vet än.
Det gäller att hitta rätt på kartan trots att snön faller ymnigt och att skogen är mörk.
Att våra träningsvanor förändrats i och med covidutbrottet syntes tydligt i en studie som presenterades av forskare vid Mälardalens högskola i februari.
Tusen svenskar fick svara på frågor om fysisk aktivitet. I genomsnitt hade svenskarnas pulshöjande träning minskat med 100 minuter per vecka. 33 procent av de tillfrågade spenderade betydligt mindre träning än före pandemin. Ett plus var dock att för elva procent av personerna i studien hade träningen hemma ökat.
Ytterligare ett bevis är LOK-stödssiffrorna (lokalt aktivitetsstöd). Där har trenden med minskade antal aktiviteter för ungdomar upp till 25 år sjunkit med 14 procent under hösten. Det var åtta förra våren.
– Det här är mycket oroande för framtidens unga men också för idrottsrörelsen i stort, säger Björn Eriksson, ordförande i Riksidrottsförbundet i ett pressmeddelande.
– Vi har stor förståelse för att alla måste göra sitt för att minska smittspridning även fortsatt. Men så länge de alltför trubbiga restriktionerna ligger kvar så drabbas idrottsrörelsen. Onödigt mycket idrott står stilla, fortsätter Eriksson.
Johanna skickar i väg barnen för att hitta den första kontrollen.
– Blir det ett glapp på två år, som det nästan gått nu, så räcker det för att ungdomarna ska sluta träna. De kommer inte tillbaka till idrotten och då får vi ett problem med fetma och så vidare, säger hon.
De äldre ungdomarna har egentligen drabbats hårdast. Barn födda 2005 och senare har kunnat träna vidare enligt folkhälsomyndighetens rekommendationer, medan äldre har haft lite svårare.
– Och har man tappat tonåringarna en gång är det svårt att få dem att börja igen, säger Johanna som hoppas att alla föreningar nu ska våga dra igång sin träning.
– Det går att göra det smittsäkert.
Med en pannlampa kan ma ta sig fram överallt trots att det är mörkt. Enligt Inga-Lisa Öberg är det en myshetsfaktor också.