– När jag väl fick förutsättningarna framför mig så fanns det ingen tvekan, säger Carl-Åke Andersson.
NMS hade lite kris inför årsmötet som var i helgen. Flera av de gamla styrelsemedlemmarna ville hoppa av och till speciellt ordförandeposten var det svårt att hitta intresserade.
– Men det var nästan publikrekord vad gäller medlemmar som var på plats. I varje fall under modern tid. Det var runt 30 personer plus styrelsen, säger den avgående ordföranden Anders Rudengren.
Carl-Åke hade blivit tillfrågad innan om han var intresserad så när ordförandefrågan kom upp på stämman röstades hans namn igenom. Han erkänner dock att han varken kör enduro eller trial.
– Det är möjligt att jag kommer att prova på det, men jag kommer inte aktivera mig konstant. Jag kör motorcykel på landsväg, det får räcka åt mig.
Hur kom du i kontakt med NMS då? Barn eller vänner som är medlemmar i föreningen?
– Nej, jag kommer helt utifrån.
Men Carl-Åke är en van styrelseperson.
– Jag har jobbat som heltidspolitiker i Nyköping sedan 1989. Jag sitter som förste vice ordförande i kommunfullmäktige, sitter i kommunstyrelsen och sitter som ordförande för Nyköpings Hem. Jag var tidigare ordförande i miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, men det har jag släppt så nu fanns det ett hålrum.
Vad var det som lockade dig till NMS?
– Jag har suttit i många styrelser i föreningslivet men aldrig på den här sidan av föreningslivet, så det känns som en utmaning att kunna hjälpa till. Det är ett spännande uppdrag så jag tror att tillsammans, för en ordförande gör aldrig något ensamt utan det är ett lagarbete, så kan vi utveckla sporterna. Det finns ju just nu tre sporter som driver sin verksamhet under ett paraply.
Det kan bli en fjärde sektion så småningom också, extremenduro, som just nu ligger under trialsektionen.
Anders Rudengren hoppade av ordförandeposten för att det blev för mycket arbetstimmar. Hur ska du göra för att inte samma sak ska hända dig?
– Nu finns det en styrelse, tidigare var det bara Anders och ett par till, som fick göra allt. Nu finns alla förutsättningar för att kunna dela upp jobbet alltså. Sedan, efter artikeln i tidningen, så har folk fått upp ögonen för den prekära situationen och förhoppningsvis är det många fler som är intresserade att hjälpa till. Om alla göra lite blir det inte så tungt för någon.
Carl-Åke säger att han ser många möjligheter i föreningen.
– Kanske inom integrationsområdet, att få in nya ungdomar i föreningen och få upp intresset för sporten. Civilsamhället är viktigt inom integrationen.