Ludwig Fleetwood har under 13 år varit proffstriatlet.
– Allt började egentligen med pandemin. Tävlingar försvann, pengar försvann och man insåg att man är ganska skör. Jag fick en tankeställare att "jag behöver gör något annat", säger Ludwig.
Han har bytt livet som proffs mot journaliststudier i Kalmar och till sommaren ett jobb på SVT.
– Jag är på samma sida som du nu, säger han med ett skratt.
Innan Ironman i augusti förra året hade han vissa planer på att sluta, men egentligen berodde det lite på hur det gick i loppet.
– Jag hade ingen optimal uppladdning så jag visste att det skulle bli tufft.
Placeringen blev "ganska långt ned" som han säger.
– Jag ligger på sidan 12, 122:a. På proffslistan ser det lite roligare ut, även om det inte säger hela sanningen. Jag hamnade runt 38-39, berättar han efter att ha gått igenom resultatlistan.
Om du hade hamnat högre upp, hade du tagit ett annat beslut?
– Det tror jag. Jag visste redan innan att jag skulle simma bra. Jag var med i andra gruppen upp ur vattnet och hade ett bra läge. Sedan körde jag lite dumdristigt på cykeln och det var där uppladdningen inför tävlingen märktes. Jag gick in i väggen efter fem av de 18 milen. Då insåg jag att det skulle bli en lång dag.
Därefter hade Ludwig ett maraton att springa.
– Då försökte jag bara njuta av att tävla i Kalmar. Jag blev inte så besviken heller eftersom jag visste då att det skulle bli mitt sista lopp. Det var sjukt kul att köra och ett fint avslut. Jag fick vänta två-tre år på grund av pandemin med att tävla i Kalmar, så sista året var bara "nu håller vi i här så att vi kan genomföra skiten".
Även om Ludwig Fleetwood tog beslutet att lämna proffslivet redan i höstas var det först nu han gick ut officiellt på sin Instagramsida.
Ludwig ångrar inte sin 13-åriga satsning.
– Jag vågade göra något som inte alla andra gjort. Jag hade en vision och den körde jag stenhårt på. När jag var yngre ville jag vara proffs i en sport och det blev triathlon. Och jag lyckades förverkliga det till viss del. Jag kan inte säga att jag drog in några stora pengar men jag gick plus minus noll. Jag fick ge mig ut och resa, representera Sverige på internationella tävling och inspirera ungdomar. Jag är bara stolt att jag vågade satsa på något som andra kanske inte skulle gjort.
Några favorittävlingar eller titlar har han inte direkt. Han nämner det första SM-guldet av två men värdesätter i stället andra saker från proffstiden.
– Jag är stolt att ha fått testa på och tävla mot de bästa i världen. Och att ha fått vara med i ett EM 2018. Men det är kanske inte tävlingarna man ser tillbaka mest på utan alla träningspass man fått göra med kompisar, när man varit riktigt trött, gjort en cool cykeltur med någon...det är det man minns allra bäst.
Har du fortsatt träna?
– Jag stängde ned det ganska rejält i höstas, då blev det inte många knop, ha ha. Men efter nyår tyckte jag det var dags att börja igen. Jag simmar, cyklar och springer, men spenderar mer tid i gymet egentligen. Jag gillar att träna något som man kan bli bättre i. I löpning blir jag bara sämre.
Ludwig Fleetwood under en av sina många tävlingar. Den här gången på "hemmaplan" i Oxelösund.
Ludwig är lite förvånad över att han inte saknar proffslivet mer.
– Jag är glad att jag nu när jag är 29 nästan sömnlöst kunnat föra över min vision till något nytt. Det är något som man varit orolig för länge, vad som ska hända efter idrottstiden, säger han och fortsätter:
– Jag hade en sjukt bra övergång. När jag gjorde mitt sista lopp gick jag in på mitt andra år på min utbildning här nere i Kalmar, så då lade jag bara upp en ny plan vad jag ville göra i arbetslivet. Det kunde inte blivit bättre.