Att få till en dejt med Nyköpings kommunalråd är ingen enkel uppgift, särskilt inte veckorna före midsommar. Efter flera misslyckade försök via sms lyckas Urban Granströms högra hand på kommunledningskansliet till sist hitta en lucka i kommunalrådets fullspäckade kalender och vi stämmer träff på Elverkets café i det nya kontorshotellet vid Storhusfallet.
Ett par knallröda strumpor skymtar under de vita gympadojorna när han på utsatt tid kommer promenerandes längs Nyköpingsån. Det blåser halv storm ute så i stället för den utlovade fikan på Elverkets lummiga terrass, tar vi plats i två fåtöljer bredvid konferensdelens något bullriga kaffemaskin.
Intervjun inleds förstås med Sveriges seger mot Sydkorea som utspelats dagen innan. Urban Granström berättar att han några veckor tidigare blivit i intervjuad av en tidning från Nyköpings tidigare vänort Lauf i tyska Bayern, och att den tyska reportern ville ha hans segertips.
– Jag svarade Frankrike mest för att reta tyskarna men jag tror de har ett intressant lag.
En provokation som med facit i hand ska visa sig vara helt rätt. Hur han som ledande politiker, för ett parti som går in i valrörelsen med historiskt dåliga valsiffror, ska tackla det allmänna missnöjet är däremot inte lika självklart.
Urban Granström är inte säker på att missnöjet är cirkulärt utan beror på en rad saker där det snabba samtalsklimatet på exempelvis sociala medier spelar en stor roll. Dagens politiker måste känna av och försöka förhålla sig till den allmänna opinionen där dagordningen ändras från dag till dag, samtidigt som det finns en inbyggd och skyddande tröghet i det demokratiska systemet. Han tror även att ökad leverans, automatiskt leder till högre förväntningar.
– I dag förväntas politiker kompromissa fram snabba lösningar, vilket står helt i motsats till den demokratiska processen – där det inte finns några enkla och snabba lösningar. Om folk sen tycker en sak och lösningen blev en annan, uppfattas det som odemokratiskt. Det ligger i polariseringens natur, säger han.
Urban Granström är medveten om att polariseringen ingår i de nya spelreglerna som politikerna måste förhålla sig. Det leder till att viktiga frågor ställs mot varandra och splittrar i en tid då politiker skulle behöva samlas runt de stora frågorna och resonera. Men med 30 sekunders tv-tid passar det inte att vara en resonerande politiker, menar han.
– Den allmänna uppfattningen verkar vara att "politiker lyssnar inte". Men det finns inga som lyssnar så mycket som politiker. Det är jätteviktigt att lyssna men sen måste vi även driva lösningar. Men att hitta lösningar som är gemensamma innebär kompromisser. Och en bra kompromiss gör alla missnöjda.
Urban Granström är född och uppvuxen i det lilla samhället Norrfjärden utanför Piteå. Trots att föräldrarnas värderingar var tydliga under uppväxten "man röstade på sossarna" blev han inte medlem i partiet förrän 2001 i samband med att hans pappa blev sjuk. Pappan var född 1936 och förutom sjuårig folkskola hade han bara råd att studera ett år på realskola. Medlemskapet blev Urbans sätt att dra sitt strå till stacken, och bidrag till ett samhälle där alla ska ha möjligheter, oavsett förutsättningar.
Vad står socialdemokratin för dig i dag då, år 2018?
– För mig är de socialdemokratiska värdena på något vis eviga. Samhället förändras, visst. Men mår bäst om vi hjälps åt. Det står också för frihet. Att kunna bli det man vill bli helt enkelt. Samtidigt är det inte så lätt att alla kan göra livsval. För dem måste samhället ansvara och hitta andra lösningar.
Det var i skolvärlden som det politiska intresset blommade ut på allvar. När han som ny lärare på Gripenskolan blev uppraggad av facket. Det fackliga engagemanget gav mersmak och 2008 blev han oppositionsråd i Nyköping. När den här mandatperioden är över har Urban Granström varit borta från sitt civila jobb som samhällskunskaps- och historielärare på Gripenskolan i 12 år och han säger sig sakna skolan ibland, särskilt eleverna och att ha kollegor. Men mycket har förändrats under de senaste 12 åren och Urban Granström är inte säker på att han är uppdaterad nog att kasta sig in i lärarrollen igen. Däremot är skolan en viktig pusselbit i Nyköpingssocialdemokraternas valstrategi och enligt Urban, grunden i hela det svenska välfärdsbygget.
– Integration är den viktigaste valfrågan i höst. Och för att klara integrationen är skolan viktigast. Klarar man skolan får man ett jobb, och har man ett jobb får man bostad, sen brukar det mesta lösa sig. Det är inte mer komplicerat än så. Fast vägen dit kan vara krånglig.
Kan du summera den senaste mandatperioden på ett vettigt vis?
– Det händer saker hela tiden och går rätt bra för Nyköping. Vi växer, det byggs och vi hanterade flyktingkrisen bra.
Men vad är du mest stolt över?
– När många saker går bra innebär det oftast två steg fram och ett tillbaka som exempelvis Ostlänken där vi hade kommit oerhört långt, sen kör regeringen över oss. Men överlag är jag stolt över att det byggs mycket och det finns en fantastisk utvecklingsanda i kommunen. Ta företagsmarkerna, plötsligt är de bara slut.
Ångrar du något då?
– Det är svårt att ångra saker men lätt att vara efterklok. Kustledningen borde vi kanske ha stoppat tidigare. När det gäller Hjortensbergsbadet fanns inga möjligheter att göra annat än att göra det färdigt. Men ångrar, nja. Man kan också lära sig av saker som inte går perfekt. Man fattar ju inte beslut som man tror är dumma.
Är du bra på att kompromissa?
– Ja, ibland. Jag kanske inte är så bra på att kompromissa om jag har rätt men är prestigelös om jag har fel. Ska man få saker att hända snabbt måste man vara övertygad.
Inför förra valet trodde du att Ostlänken skulle vara klar 2022 eller 2025...
– Haha, just nu tror jag på 2033. Vi ska i alla fall inte göra något som försenar projektet
Blir det 16 år för dig?
– Ja, därför att Socialdemokraterna är bäst på att driva Nyköpings utveckling framåt, men samtidigt utesluter jag inte samarbete över blockgränserna. Det viktigaste för Nyköping är att det finns förmåga och handlingskraft att driva utveckling, man ska inte tro att det bara flyter på av sig själv.