Niklas Marklund, överläkare i neurokirurgi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och hjärnskadeforskare och professor vid Uppsala universitet, tycker att det är obegripligt att Riksidrottsförbundet tillåter sporter där det övergripande målet med sporten är slag mot huvudet.
– Man hänvisar från förbundshåll till att man har läkare på tävlingarna och vissa medicinska kontroller, men det löser inte problemet.
MMA:n har ökat med raketfart i Sverige med antalet utövare.
Proffsboxning med matcher på tio–tolv ronder, blev i och med Erik Skoglunds match förra året på nytt tillåtet i Sverige efter nästan 50 års förbud och intresset runt galorna är stort.
Samtidigt börjar det diskuteras mer och mer om vad som händer i huvudet efter ett antal slag. Niklas Marklund har under 20 års tid studerat skallskador och är oroad.
– Man får fajtas, man får brottas och puckla på varandra på övriga delar av kroppen, jag har inte några synpunkter på sporterna som så, men det är just slagen i huvudet som inte är bra, säger han och fortsätter.
– Man är mycket mer aktiva till att motverka hjärnskador i alla andra idrotter från förbundshåll, och det tycker jag ska vara självklart även i kampsporterna. Man måste minimera riskerna för hjärnskador.
Vad kan de som håller på med MMA och boxning se fram emot när de kommer upp i 50 årsåldern?
– Det man vet är att en skallskada ökar risken för alzheimer upp till fyra gånger. Man har tittat på äldre proffsboxare och det är många som blivit dementa i förtid. Nu går man färre matcher i dag än då, men visst finns det en ökad risk. Sen finns det andra saker som kan spela in också som genetik, men upprepade trauman mot huvudet ger ökad risk för alla former av minnesstörningar, demenser, det som man kallar neurodegeneration, såsom Parkinsonsjukdom och personlighetsstörningar.
Niklas Marklund tycker att filmen " Concussion of Will Smith" är ett bra exempel på hur man i USA börjat uppmärksamma huvudskador i amerikansk fotboll.
– Filmen har gjort människor uppmärksamma på det som kallas CTE, det vill säga chronic traumatic encephalopathy. När spelarna dör för tidigt i 45–50 årsåldern så ser deras hjärnor ut som en dement människas som är 30 år äldre.
Från MMA-håll hävdas det att det inte finns så många studier vad gäller den sporten, vad säger du om det?
– Det finns studier av MMA-utövare också också och de visar också tydliga tecken på skador i hjärnans vita substans men lite mindre skador än om man jämför med i proffsboxningen. Men MMA är en ny sport så man ser inte långtidskonsekvenserna lika tydligt. En boxares slag och en MMA-utövares slag innehåller tillräckligt med energi för att åsamka mottagarna hjärnskador, det är väldigt tydligt visat. Boxning ger dock mer smällar mot huvudet per tidsenhet än MMA:n. Å andra sidan använder MMA-proffsen knä och armbågar också.
Niklas påpekar att det från den vetenskapliga sidan är ointressant vad sporten egentligen kallas. Alla slag mot huvudet är farliga.
– I de senaste studierna så ser man helt klart skador i hjärnans vita substans, det vill säga förbindelserna mellan hjärnregionerna, och det är det som är det känsliga området. Det som är farligt för hjärnan är en snabb rotation av skallen, därför är inte en hjälm hela lösningen. Det tar inte bort risken för hjärnskakning till exempel.
Hur ska man förhålla sig till sporterna om man valt att syssla med dem?
– Hjärnan är det känsligaste vi har. Den skadas lätt och har man skadat en förbindelse i hjärnan läker den aldrig. Man ska helt enkelt undvika att få hårda smällar mot huvudet oavsett vilken idrott man håller på med. Det är egentligen det som är så tråkigt med de här sporterna att de går ut på att knocka sin motståndare. Och knockar man sin motståndare så blir ju segraren lycklig och glad, medan den som förlorat har fått en hjärnskada. Och förmodligen har vinnaren fått ta emot en hel del slag mot huvudet också så han har säkert fått en hjärnskada också.
Hur ska man som förälder tänka? Skulle du låtit dina barn börja med någon av sporterna?
– Så länge som de inte sparrar mot huvudet. Det är helt obegripligt att MMA-förbundet tillåter träning med tävlingsmoment för de under 18 år. Det står skrivet i deras regler att om utövaren bedöms vara mogen nog så får man börja träna under matchliknande former när man är yngre än 18 år och den unga hjärnan är ännu mer känslig för slag mot huvudet än den vuxnes.
Att låta sina ungdomar hålla på med en sport där man slår mot huvudet tycker Niklas är förkastligt.
– Visst, det kan bli smällar mot huvudet i hockey och fotboll också, absolut, men i de sporterna gör man allt för att minimera huvudskador. Det gör man inte i MMA:n, där vill man maximera slagen mot huvudet. Det är ju det sporten går ut på. Om en hockeyspelare dessutom får en hjärnskakning efter en tackling då blir det upprörda känslor från alla håll; förbundet uttalar sig, tränarna, det blir bestraffningar, medierna skriver om "den ohyggliga tacklingen". En ordentlig knockout i en MMA-match får däremot beundrande artiklar i media.
Rubriker som "Monsterknocken" och "Blåslagen, men reste sig och vann" triggar supportrarna och utövarna blir hjältar.
– Men i slutändan är det inte bättre att en MMA-utövare blir knockad än en hockeyspelare. Så media har en roll i det hela också, säger Niklas.
I jämförelse mellan amatör- och proffsboxning, vinner den förstnämnda i skadehänseende, även om senare tids forskning visar att det finns risker inom amatörboxningen också.
– Annars beror det på längden av matcherna. Ju tröttare man blir desto sämre blir ditt eget försvar. Så det är klart, ska man välja mellan de två ska man välja amatör, men även det ger hjärnskador.
Svaret på frågan vad förbunden kan göra är enkel: minimera slagen mot huvudet.
– Det innebär att boxningen är illa ute eftersom det är kärnan i verksamheten. I MMA:n gör man lite andra saker, som brottning också.
Hjälper det med längre uppehåll mellan matcherna?
– Hjälper och hjälper. Det är klart, hjärnan är känslig den första perioden efter en skada, men hur lång den perioden är vet man inte riktigt. Det finns studier som säger att den är längre än man tidigare trott.
Att gå så långt som att förbjuda sporterna vill han inte.
– Det tror jag är helt fel väg att gå, det här är något som folk älskar att göra, men det jag lärt mig under de 20 år som jag forskat kring skallskador är att hjärnan är extremt känslig för den rotation som uppstår när man får ett slag i huvudet och jag vill minimera den typen av våld mot huvudet. Man får lösa det på annat sätt.