Någon individuellt vass prestation hit och ett och annat taffligt markeringsspel dit och vips hade Bissarna 0–3 att handskas med på Trängens IP. Matchklockan hade då knappt passerat markeringen för tio minuters spel.
– Inte den start vi hade hoppats på. Fruktansvärt, sa NBIS-tränaren utan omsvep.
Han fick se brassen Anderson Ponciano rinna ifrån Lennart Johansson strax utanför straffområdet och avsluta kliniskt inuti detsamma. Han fick vidare se en från hemmalaget pigg frisparksvariant, som i kombination med rejält svagt markeringsspel från hans egna lag resultera i 0–2 kort efteråt. Och minuten senare var det ännu en fast situation – den gången med spår av markeringsspel från bortalaget – som resulterade i ännu ett hemmamål.
– De (Forward) visar varför de ligger högt i tabellen, De utnyttjar sina chanser, konstaterade amerikanen efter ett minst sagt bistert inledningsfacit med tre baklängesmål på tre avslut.
Ja, på det hela taget så handlade det om ett Forward med självförtroende och skärpa i de skarpa lägena – mot ett Bissarna som saknade dessa värdefulla ingredienser. Något som också återspeglar respektive lags säsong så här långt. Josef Ibrahims 4–1 kort innan paus lyste självförtroende och skärpa lång väg. Bollen skickades upp i främre krysset – trots att Forwardforwarden hade fem motspelare inklusive målvakten Gustaf Halvardson framför sig.
– Men efter 0–3 och 1–4 spelar vi rätt bra. Bortsett målen vi släpper in så kändes killarna trygga i vår matchplan. Vi skapar några farligheter – men allt det här känns som en mental sak, analyserade NBIS-tränaren motgångarna.
Gästerna levererade en skaplig slutforcering men bättre betalt än Oscar Karlssons 2–4 i matchminut 88 blev det inte. Och att som bottenstridande lag – med tunn truppbredd – ge ett motstånd i medvind ett tidigt försprång på så mycket som tre bollar håller förstås inte på långa vägar.
– Båda våra anfallare gör mål i alla fall vilket är positivt. Enis (Ahmetovic) är bra igen och Ryo Fujii gör hela tiden framsteg. Och det kändes som att vi orkade mer än dem trots att vi spelat så mycket matcher på sistone, tyckte Brian när han försökte se strimmor av ljus efter nederlaget.
Ett ytterligare aber för ett redan manskapstunt Bissarna var att högerbacken Alen Ahmetovic utgick skadad med vad som såg ut att vara en sträckning i slutskedet av första halvleken. Det innebar division 1-debut för Oskar Wickman, som huserade i division 3 och Älta föregående säsong.
– Jag tror han är okej. Han är spelat 90 minuter varje vecka under lång tid nu – så det får jag ta ansvar för.
Ja, fullt möjligt att det var en konsekvens av ett ordentligt hårt matchande på senare tid. Mötet med Forward var nämligen Bissarnas femte matchframträdande inom loppet av två veckor. Nu dröjer det i alla fall till söndag, den kommande (midsommar)veckan, då det är dags härnäst. Då tar tabelltvåan Carlstad United emot.
– Mycket välbehövligt för oss. Då har vi troligtvis Pontus (Nordenberg, vår anmärkning) tillbaka och de andra behöver nog ett "break", avslutade Clarhaut.