Tävling i Lettland i helgen. Tävling och läger i Minsk i början av januari. I oktober var han i Polen, i slutet av förra månaden i Finland.
Nyköpingskillen och Atlas-brottaren Fardin Anosheh fortsätter att ta kvalitetsmässiga kliv uppåt med sin brottning.
– I Lettland är det faktiskt i grekisk-romersk stil igen, ler Fardin.
– En landskamp. Kazakstan är med, de nordiska länderna är med och Ryssland. Ryssarna är tuffa att möta, fortsätter han.
Nu har inte Fardin fått bästa uppladdningen inför juniorlandskampen. Orsaken till detta är en tjetjensk brottare Fardin mötte i en tävling i Finland för runt tre veckor sedan. Den segervisse motståndaren klarade inte att Fardin brottade ut honom. Med mindre än 30 sekunder kvar försökte han bryta Fardins vänsterarm vid armbågen två gånger.
– Han blev diskad direkt, säger Fardin och visar upp ett rejält bandage runt armen.
– Jag är lite orolig. Det gör skitont. Men inget är av som tur är.
Nu hindrar det inte honom från att resa med och gå upp på mattan.
– Titta på alla brottare vid stora mästerskap. Alla är ju tejpade. Har man inte ont någonstans är man inte i form, säger han med ett leende.
Behöver vi påpeka att han gick en match till i Finland efter incidenten och vann också den och därmed klassen.
– Fast han drog mig i skadade armen hela tiden. Det gjorde skitont.
Fardin erkänner dock att det hade varit bättre om tävlingen varit i fristil där man får ta grepp på hela kroppen. I grekisk-romersk stil är man helt beroende av armarna och överkroppen.
Annars har fristilsbrottandet flutit på riktigt bra under året för Fardin. Med ett undantag. JEM i Italien i somras.
– Jag blev sjuk, hade 39 graders feber. Jag försökte ändå, det var kanske dumt, säger han.
Så vad gäller nästa år är främsta målet redan klart, JEM i Spanien i maj. Fardins sista chans att ta medalj som junior. Och han tror att han har god chans att göra det.
Längre fram i tiden finns OS 2020 som ett mål.
– Då skulle jag bli den yngsta svenska brottaren någonsin som kommer till ett OS. Men OS 2024 ska jag vara med på. Det är 100 procent, slår han fast.
Brottarsatsningen har inte hindrat honom från att börja pendla till Stockholm för KTH-studier i maskinteknik.
– Det blir långa dagar. Jag går upp klockan fem varje morgon.