Hur levs volleybollivet just nu, enstaka dygn in på det nya året?
– Just nu händer det faktiskt inte så mycket. Jag tar det lugnt, förbereder mig lite och försöker göra lite annat också.
Känslan inför stundande U19-EM är...?
– Att det bara ska bli kul. Vi kommer att få möta väldigt bra lag med stora spelare som slår hårt. Både jämna och varierande matcher, som kommer att vara väldigt utvecklande.
Vad upplever du är lagets styrkor, som skulle kunna ta er en bit?
– Alla som är med går ju på volleybollgymnasiet, så alla känner varandra bra och tränar tillsammans dagligen. Så vi har en väldigt bra lagkänsla.
Vilken nation har störst chans att ta sig hela vägen?
– Jag har inte så jättebra koll, men jag vet att Turkiet är väldigt bra. Italien är också en väldigt stor volleybollnation. Öststaterna också. Men jag har inte någon direkt koll på hur bra de är på ungdomssidan.
Vad känner du kring Sverige och var ni står på just den här nivån, inför U19-EM?
– I vår grupp är vi kanske medel. Men jag tror att vi ska ha bra chans mot bland annat Ukraina. Så det känns ju inte helt hopplöst.
Målsättning?
– Vi vill absolut gå så långt som möjligt. Hur långt det går får vi se.
Spontana tankar om länderna som väntar i er grupp – Cypern, värdnation Ukraina och Island i kronologisk ordning?
– Cypern vet jag inte så mycket om ännu, men de känns ändå som ett av de enklare lagen. Ukraina känns som den största motståndaren där vi verkligen slår ur underläge. Island i sista matchen blir också tufft.
Vad hos er bör fungera bra för att ni ska leverera ett bra gruppspel till att börja med?
– Ett bra blockspel skulle gynna oss väldigt mycket. Det gör att motståndarna får sämre anfallsvinklar, och gör det enklare för oss i försvarsspelet.
Då kommer väl din roll in i bilden, som center?
– Ja, jag står ju där i framlinjen där det handlar mycket om att hoppa och slå. Och blockera.
Hur trivs du i den rollen?
– Det är kul. Jag gillar ju inte att stå längst bak, vilket man ju aldrig gör som center. Om hoppa och slå är mina styrkor som spelare? Ja... kanske det.
Apropå att trivas, hur pass trivsamt är det på RIG Volleybollgymnasium i Falköping?
– Det är väldigt kul och trivsamt. Alla vi som går där har ju ett gemensamt intresse, vilket gör att man hittar vänner överallt. Man kommer alla väldigt nära och det känns som en andra familj. Så det funkar bra, säger Hedda.
Nu är det mycket hård träning med bra tränare också ska sägas:
– Morgon och kväll, totalt 15–20 timmar per vecka plus matcher på helger runt om i landet eller ibland utomlands. Livet handlar nästan bara om att äta, träna, sova och plugga.
Egna, personliga målsättningar med denna EM-vistelse?
– Nej, egentligen inte. De andra som är med är ju ett år äldre än mig, så för mig handlar det mest om att vara med och se och lära. Jag är glad bara jag är med på bänken liksom. Det blir som en rolig grej, där jag inte känner någon press.
Om du tittar ännu längre framåt i din unga volleybollkarriär, vad ser du för ambitioner och målbilder då?
– Jag har inga speciella egentligen. Jag vill ha kul hela tiden, försöka utvecklas så mycket som jag bara kan och hålla mig skadefri.