I dagarna har de första ungdomarna påbörjat lumpen, efter att värnplikten återinfördes. För tusentals väntar nu ett knappt år av kyla, slit, elände och bittra sms till kompisarna på hemmaplan, och sedan ett skafferi av anekdoter och varma minnen som räcker hela livet.
Vad det betyder för Sveriges försvarsförmåga och allas vår säkerhet kan skarpare hjärnor få analysera. I debatten har det dock figurerat inlägg om att lumpen är slöseri med dyrbar tid för våra ungdomar, som i stället borde klippa sig, i värsta fall utbilda sig, skaffa ett riktigt jobb och bidra till samhället illa kvickt.
Det är samma snedtänk som med jämna mellanrum resulterar i bittra krönikor om att "dagens ungdom" bara latar sig, inte anstränger sig tillräckligt, är curlade och allt vad det brukar heta.
Nya erfarenheter är ju bra. Fler borde pröva olika yrken, besöka obekanta miljöer och träffa människor man inte brukar. I många yrkesroller är förståelse för andras situation direkt livsviktigt.
Kanske borde de som slipper värnplikt få göra jobbplikt i stället, och testa ett yrke som ligger så långt bort som möjligt från den tänkta karriärbanan. Kanske kunde vi då komma några millimeter närmare varandra i den här polariserade världen, och bli lite bättre på våra jobb på köpet?