Hur står det till med dig?
– Det går framåt, sakta men säkert. Nu har jag äntligen fått slänga den här ställningen jag har haft på benet. Och det känns faktiskt skönt att få börja halta i alla fall, det gör jag mycket hellre än att hoppa runt på kryckor. Jag är så j-a trött på dem, haha. Så det här är en milstolpe man bockar av.
Hur ser planen ut nu då?
– Jag har ett jäkla bra samarbete med läkaren och Micke Hansen (sjukgymnast, vår anmärkning), och vi har en bra plan för hur det ska bli så bra som möjligt. Det handlar om att få tillbaka alla muskler och stabiliteten i benet, jag har fått konstgjorda ben inopererat i knät. Det var en jävligt avancerad och ovanlig fraktur, det hade faktiskt varit bättre ifall jag hade brutit skenbenet rakt ner. Förutom lårbensbrott är den här skadan den värsta tydligen. Men nu är det x antal månader rehab som väntar.
Någon prognos?
– Det är ju helt individuellt hur man svarar på rehaben, och de har sagt att jag kanske inte ska räkna för mycket med att spela mer den här säsongen. Så klart hoppas jag på att komma tillbaka innan säsongen är slut, men man kan samtidigt inte stressa på en rehab. Då kommer ju bakslagen.
Så det är något av en bonus om vi får se dig i spel redan den här säsongen?
– Jag har väl ändå ställt in mig på att jag kanske inte kommer spela mer den här säsongen, fast innerst inne vet jag ju att jag ändå hoppas det. Men som sagt så kan man inte gå ut för tidigt, då blir man ett väldigt lätt byte och riskerar att åka på det igen...